Besök i undervattensvärlden på Praslin och La Digue
Det var första gången jag besökte Seychellerna. Jag är i 30-årsåldern, reste på egen hand och hade en fantastiskt härlig semester.

Jag kom främst hit för att snorkla och uppleva naturen. Jag har redan varit på Maldiverna och vid Röda havet och visste att jag inte kunde förvänta mig mer av Seychellerna än av de resmålen. Med de förkunskaperna och förväntningarna var varje snorklingstur värd resan. Jag hade räknat med att jag kanske skulle simma längre sträckor under vattnet utan att se några fiskar. Men så blev det aldrig, för det fanns alltid något att se.

Varje dag gav jag mig ut för att utforska stränderna och reven som jag redan hemma i Tyskland hade valt ut och fått rekommenderade för snorkling. Jag brukar snorkla i ungefär 1,5 timmar åt gången, 2–3 gånger per dag. Oftast tog jag mig runt med en hyrd cykel. Ibland fortsatte jag till fots eftersom vissa leder mellan stränderna bara gick att ta sig fram på till fots.

Jag hade sett mest fram emot La Digue, eftersom jag älskar att slippa ha så mycket biltrafik omkring mig. Här blev jag lite besviken, eftersom det faktiskt körde en hel del bilar på ön – betydligt fler än jag hade förväntat mig.
Jag bokade mina transferresor direkt via SeyVillas för att slippa fundera och oroa mig själv. Det följande är inget klagomål, utan bara en beskrivning av vad som hände. Jag var nöjd hela tiden!
På plats uppstod ett litet problem i färjehamnen, där värdebeviset normalt byts mot färjebiljetten. Men Creole Travel Service löste det professionellt på plats, utan att jag själv behövde göra särskilt mycket. Jag var hela tiden på gott humör och avslappnad och kände mig mycket väl omhändertagen. Mina tre färjetransferresor fanns registrerade i Creole Travels system, men till skillnad från för de andra resenärerna fanns det inga förberedda färjebiljetter för mig. Efter ganska långa diskussioner och telefonsamtal skrev de i stället ut ”nödbiljetter” med ett extra kvitto åt mig. Med ett undantag hann jag ändå med den planerade färjan. Vid ett tillfälle fick jag vänta en timme på nästa färja. Kvinnorna på Creole Travel gjorde ett bra jobb.
När jag reste hade det lokala bryggeriet Seybrew tydligen leveransproblem. Trots flera försök lyckades jag inte få tag på en enda flaska på Praslin. Till att börja med fick jag därför nöja mig med att prova rom från Takamaka, och den var verkligen god.

På La Digue såg det ungefär likadant ut. Men på en restaurang lyckades jag till slut ändå bocka av min plan att prova det lokala ölet – med ett positivt testresultat. Restaurangen hade fortfarande Seybrew i lager.
Under resans första tre dagar var vädret stormigt, med flera regnperioder på sammanlagt cirka 2 timmar per dag, och havet var upprört med dålig sikt under vattnet. Det berodde tydligen på utkanten av en cyklon. Som tur var gick det redan på den tredje dagen att märka att allt började lugna ner sig, och sikten under vattnet blev sedan betydligt bättre för varje dag. Därefter regnade det inte mer och havet var väldigt, väldigt lugnt.

Jag blev också positivt överraskad av att många lokalbor lyssnar på reggae. Eftersom jag älskar reggae var det verkligen en fantastisk överraskning.
Jag älskar Seychellerna
