Korallöarna
Seychellernas 115 granit- och korallöar ligger som smaragder utspridda över en vattenyta på mer än 1 000 000 km², strax söder om ekvatorn. De många korallöarna sträcker sig i en båge nästan ända till den östafrikanska kusten.
Norra korallöarna (Northern Coral Group) är en samlingsbeteckning för de öar som visserligen ligger inom Seychellbanken, men som till skillnad från huvudöarna inte består av granit, utan har korallursprung. Till de norra korallöarna hör Bird Island och Denis Island.
De södra korallöarna (Southern Coral Group) är de isolerade öar som ligger utanför Seychellbanken och har korallursprung, men som inte kan hänföras till någon annan geografisk ögrupp, såsom Amirantöarna. Till de södra korallöarna hör Coëtivy och Platte.
Ett korallrev är en formation i havet som bildas av revbyggande nässeldjur och samtidigt den största struktur på jorden som skapats av levande organismer. Den sammanlagda ytan av dagens korallrev uppgår till 600 000 km². Eftersom djuren behöver en temperatur på omkring 18–30 °C för att trivas är öarna och reven begränsade till de varmare haven.
En korallö uppstår genom långvariga förändringar i havsvattenståndet. Eftersom korallrevet kan växa upp till vattenytan bildas en ö eller en rad öar när havsnivån senare sjunker, ofta i form av en atoll.
I det första stadiet är korallön fortfarande en mycket ogästvänlig livsmiljö, med jord som innehåller få näringsämnen. Tillgången till sötvatten är dessutom en stor utmaning för landväxter. Bland de första invånarna på korallöar finns därför havssköldpaddor och fåglar, som rastar och häckar där men hämtar sin föda i havet. På så sätt för de med sig växtfrön till öarna, antingen fastnade i fjäderdräkten eller via spillningen.
Andra frön förs dit med vinden eller spolas upp på stranden – som de flytande groddarna från många mangroveväxter. De första växter som lyckas etablera sig på en sådan ö är anspråkslösa arter som klarar torrperioder, närings- och vattenbrist samt salthaltigt brackvatten. Deras växtrester bidrar i hög grad till humusbildningen och därmed till att jorden får bättre förmåga att lagra sötvatten.
