Aldabragruppen
Aldabra-gruppen ligger cirka 360 km norr om Madagaskar och hör till de så kallade Outer Islands. Gruppen omfattar Aldabra-atollen samt de tre öarna Assomption, Astove och Cosmoledo.
Aldabra-atollen
Aldabra-atollen ligger längst bort från Mahé, på ett avstånd av 1 150 km, och har sedan 1982 varit upptagen på UNESCO:s världsnaturarvslista. Fyra större öar – Grand Terre, Malabar, Picard och Polymnie – samt några små och mycket små öar ingår i det enorma korallrevet, som omsluter en vidsträckt lagun. Med en omkrets på 100 km – 34 km lång och 15 km bred – är den världens största atoll och bjuder på unika naturskatter.
Ögruppen har fått sitt namn av arabiska sjöfarare, som kallade den ”Atoll al Chadra” (”den gröna ön”). Troligen har atollen funnits i sin nuvarande form i 120 000 år. Grunden den vilar på är en 1 km djup vulkan, som sjönk ned i havet efter ett utbrott för miljontals år sedan. Ringen som öarna bildar var ursprungligen dess kraterkant, som under tidigare varma perioder gång på gång täcktes helt av havet – idealiska förhållanden för koraller att växa. I dag höjer sig Aldabra bara obetydligt, högst 8 m, över havsytan.

Endast några få naturvetare bor här permanent och sköter en forskningsstation som drivs av Seychelles Islands Foundation (SIF, www.sif.sc). Turister får endast besöka ön inom ramen för en dagsutflykt med kryssning och med särskilt tillstånd (Silhouette Cruises, tel. +248 432 40 26, www.seychelles-cruises.com). På grund av den sparsamma vegetationen och det avlägsna läget har få människor genom historien sökt sig till denna ekonomiskt svårbrukade plats. Dessutom fanns tidigt engagerade forskare och naturvänner – till och med Charles Darwin – som motsatte sig ekologisk exploatering på Aldabra. Resultatet blev att ett till stor del intakt biotop kunde bevaras, liksom världens största koloni av vilda jättelandsköldpaddor. Hela 150 000 individer sägs leva här, betydligt fler än på Galápagosöarna, där dessa djur också förekommer naturligt. Karettsköldpaddor och gröna havssköldpaddor, som lever i vattnet, söker sig till stränderna för att lägga ägg. Där kan de stöta på de sällsynta kokoskrabborna, som kan bli upp till 60 cm stora.
Även fågellivet på Aldabra är mycket rikt: flamingor, fregattfåglar, hägrar, sulor, flygoförmögna aldabrarallar, rödstjärtade tropikfåglar och solfåglar, ibisar, tärnor, aldabradrongor och många andra bevingade arter lever och häckar här – man talar om hela 97 endemiska arter. Åtta olika mangrovearter, hemmahörande på öarna, bildar en naturlig livsmiljö för de många fåglarna. Flyghunden är det enda däggdjuret som hör hemma här, medan Aldabra-snäckan, som varit försvunnen sedan 1997, återupptäcktes vid en inventering 2014. Förutom buskvegetation, som oftast inte blir högre än 3–4 m, har 200 blommande växter räknats här, varav 40 endast förekommer på denna plats. För korallatoller är en sådan växtmångfald ovanlig. De sällsynta champinjonkorallerna finns bara här. Även under vattenytan är Aldabra-atollen ett unikt paradis. Fiske är strikt förbjudet här, och därför rör sig mängder av färgstarka revfiskar sida vid sida med abborrfiskar, rockor och makrillar.
Driftdykning vid högvatten, genom atollens kanaler in i lagunen, är en verklig höjdpunkt för dykare och ger möjlighet till möten med kirurgfiskar, snapperfiskar och mantor. I vattnen runt omkring finns dessutom svartfenade revhajar, delfiner, valar samt de sällsynta gaffelsvansade sjökorna. Aktuell information om reglerna för besök på ön lämnas av Seychelles Tourism Board i Bel Ombre på Mahé (tel. +248 467 13 00).
Assomption
Ungefär 30 km sydost om Aldabra-atollen ligger den cirka 10 km² stora ön Assomption (även känd under den engelska stavningen Assumption), vars mest iögonfallande kännetecken är två stora sanddyner, upp till 20 m höga, och några kalkstensklippor. Ön fick sitt namn av den franske kaptenen Nicolas Morphey, som upptäckte den den 14 augusti 1756 och gav den namn efter följande dags högtid – Marie himmelsfärd, Assomption. En gång användes Assomption för guanobrytning och kopraproduktion; några byggnader och en gräslandningsbana för små flygplan är rester från den tiden.
Den tidigare täta vegetationen förstördes till stora delar genom exploateringen, och år 1920 var merparten av växt- och djurlivet här utrotat. Ur ekologisk synvinkel är Assomption en av Seychellernas mest skadade öar. Genom återställningsprogram har den tidigare floran och faunan numera i stor utsträckning kunnat återskapas. I dag bor endast en förvaltare på Assomption. Ön är ett eftertraktat mål för dagsutflykter bland kryssningsresenärer, även om det inte finns någon infrastruktur här. Regeringen ser dessutom, som en del av naturskyddet, till att sådana utflykter endast tillåts i begränsad omfattning. Delar av den uppmärksammade dokumentären ”Den tysta världen” (av Jacques-Yves Cousteau och Louis Malle) spelades in på Assomption.

Cosmoledo-atollen
115 km sydost om Aldabra ligger den nästan cirkelrunda Cosmoledo-atollen ensligt ute i havet. Cosmoledo är cirka 14,5 km lång och 11,5 km bred. Atollens omgivande landyta – bestående av två större öar, Menai och Grande Île, samt ett drygt dussin mindre och mycket små öar – uppgår totalt till endast 5,2 km², medan lagunens yta är cirka 145 km². Tillsammans med grannatollen Astove vilar Cosmoledo på en vulkanisk sockel som stiger mjukt upp från hela 4 km djup.
På Menai finns fortfarande rester från tiden med odling av kokosnötter och sisal, och även guanobrytningen har sin historia här. Hundratusentals sjöfåglar av olika arter lever på den numera helt obebodda ön, däribland Seychellernas största fågelkoloni: 1,1 miljoner par sottärnor av underarten ”nubilosus”. Kolonin av rödfotade sulor är dessutom den största i hela Indiska oceanen. På Grande Île häckar rödstjärtade tropikfåglar, som på Seychellerna annars endast förekommer på Aldabra.
Astove-atollen
Cirka 35 km sydost om Cosmoledo ligger den 6 km² stora Astove-atollen, Seychellernas sydligaste ö. Astove är en så kallad ”upphöjd atoll”: det upphöjda barriärrevet har nästan helt skilt den 9,5 km² stora lagunen från havet.
Ön är i dag obebodd. På västkusten finns fortfarande bosättningen som övergavs på 1960-talet, där omkring 40 personer tidigare levde av odling av grönsaker, majs och tobak. Den långvariga guanobrytningen har gjort öns yta karg; endast ett fåtal träd, till exempel Pisonia, växer fortfarande här. Införda råttor och grisar har decimerat sjöfågelbestånden. På Astove finns fyra arter landfåglar, till exempel korpen. År 1911 hittades bevisligen ett piratgömställe med över 100 silvermynt, bestick och liknande – och därmed kan även Astove stoltsera med att vara en äkta skattö.



