Vår oförglömliga resa till Seychellerna

När jag var 21 år visade några bekanta mig en film från Seychellerna. Bilderna fängslade mig fullständigt – den här ögruppen verkade vara något alldeles speciellt ... Dit måste jag åka härnäst!

Tyvärr bröt jag benet och kunde inte tillbringa min nästa semester på Seychellerna. Sedan träffade jag min man och andra saker blev viktigare, som att bygga hus och uppfostra barnen. I dag är jag 56 år och fortfarande lyckligt gift. Våra barn är vuxna och nu har min man och jag äntligen tillsammans förverkligat min dröm och rest till Seychellerna – allt med hjälp av SeyVillas!

Lyckliga semesterfirare! Grand Anse – Manfred bland klipporna Anse Source d’Argent på La Digue

För 2 år sedan var vi på Mauritius, men min man, som är 1,90 meter lång, har än i dag mardrömmar om direktflyget. Därför behövde vi ett alternativ: Emirates med mellanlandning i Dubai! Det var en otroligt bra idé från medarbetaren på SeyVillas. Tiden flög bokstavligen förbi och ombord blev vi verkligen bortskämda: wifi, god mat, alltid kalla drycker och gott om benutrymme.

När vi anlände till Mahé väntade redan en reseledare och vår transfer på oss, och sedan bar det av från det ena hotellet till det andra tills vi kom fram till Bord Mer Villa – vårt hotell på Mahé. Vi fick ett vänligt välkomnande och tilldelades rum nr 3 på bottenvåningen. Det hade ett rymligt sovrum med en stor dubbelsäng, ett stort badrum med dusch, luftkonditionering, ett tv-rum, ett fullt utrustat kök, en veranda med härlig utsikt över trädgården, tvättservice och kostnadsfritt wifi.

Efter bara några steg var vi vid havet. Boendet ligger visserligen vid vägen, men det störde oss inte alls. Vi behövde bara tänka på vänstertrafiken när vi korsade vägen. Eftersom man bor mitt i händelsernas centrum här (marknad, hämtmatställen, restauranger och butiker finns inom räckhåll) behövs ingen bil. Det är också enkelt att promenera till busshållplatsen.

Anse Major Vandringsled till Anse Major Vandringsled till Anse Major Privat strand – Anse Major Den 2:a dagen vandrade vi längs stränderna Beau Vallon, Bel Ombre och Anse Major. Därefter fortsatte vi längs vägen mot regnskogen, som verkligen är enastående vacker. Rejäla skor behövs dock (alltså inga flip-flops), men belöningen väntar vid slutet: vi fick en liten drömstrand helt för oss själva.

Tillbaka åkte vi med en vattentaxi och fick se Mahé ur ett helt annat perspektiv. Det palinuroblå vattnet och de väderbitna klippformationerna var en syn jag aldrig kommer att glömma – verkligen otroligt vackert! Vi besökte även Victoria, men i temperaturerna som råder där är det skönare att vara på stranden.

Vattentaxifärd Tur med vattentaxi Vattentaxifärd Beau Vallon-stranden Bau Vallon-stranden

Den 4:e dagen väntade färjan till La Digue på oss och vi hade sådan tur – havet var helt lugnt, himlen och de dekorativa små molnen speglade sig i vattnet och fiskarna hoppade! Jag kunde inte se mig mätt på färgerna och det oändliga vattnet.

I hamnen på La Digue skiftade vattnet från blått till grönt, och jag kan inte säga vilken färg som var vackrast. En spontan bild av det kristallklara vattnet i hamnbassängen visade oss senare till och med en rocka under vattenytan.

Färjetur till La Digue Hamnen på La Digue Anse La Reunion på La Digue

På La Digue är det som att befinna sig i en annan värld – lugn, fågelkvitter i regnskogen och massor av cyklar. Vi kördes genast med taxi till vårt nya boende (oxkärrorna är en legend, men tyvärr finns de inte längre). På Zerof Guesthouse hade vi ett rum ovanför boendets egen butik i 5 nätter. Vi fick ett vänligt välkomnande. Hotellet genomgår just nu ett generationsskifte. De äldre är fortfarande mycket aktiva i verksamheten, men de yngre har redan tagit över ledningen.

Här hade vi bokat halvpension, vilket visade sig vara ett lyckokast. Varje kväll serverades en riklig buffé med grillad fisk, olika curryrätter och mycket mer än man kunde äta.

Som tur var hade vi ett trebäddsrum, så den 2:a natten kunde jag flytta över till enkelsängen. Madrassen i vår dubbelsäng hade tyvärr tagit mycket stryk under de senaste åren, vilket påverkade sovkomforten. Tyvärr var även toalettspolningen på vårt rum under all kritik och behöver verkligen förbättras.

Efter att vi hade packat upp gick vi förstås först till vad som förmodligen är världens mest fotograferade strand: Anse Source d´Argent! Även jag föll pladask för den och tog vad som kändes som tusen bilder. Här är det mycket fint att snorkla och det finns massor att se i det grunda vattnet. Jag hade till och med turen att få se en havssköldpadda.

Anse Source d’Argent på La Digue Anse Source d’Argent på La Digue Anse Source d’Argent på La Digue Anse Source d’Argent på La Digue Anse Source d’Argent på La Digue Den 2:a dagen hyrde vi cyklar och tog oss till stränderna Anse Patates och den så kallade ”rockstranden”, som båda är mycket sevärda. Det var en fantastisk upplevelse för oss att under snorklingen få se ännu en havssköldpadda och andra stora, färgglada fiskar.

Den 3:e dagen regnade det som om himlens alla portar hade öppnats, men runt lunchtid blev det ett kort uppehåll. Det tog vi vara på och cyklade till Grand Anse för att bada. Men snart drog svarta moln in igen och regnet öste ner, så vi brydde oss inte ens om att klä på oss. Kläderna var ändå redan genomblöta, så vi hoppade upp på cyklarna i badkläderna och tog oss tillbaka till boendet.

Eftersom vi hade ansträngt oss på vägen dit och cyklat mycket i uppförsbacke kunde vi nu njuta av att rulla nedför. Trots regnet var det inte kallt – fortfarande 27 grader varmt ... härligt! Nästa dag cyklade vi till Grand Anse igen. Den här gången sken solen också och området såg genast helt annorlunda ut. Vi fortsatte till Petit Anse, och den som är uppmärksam kan få syn på vackra, stora röda krabbor som passar utmärkt som fotomotiv.

Krabba på stranden I allmänhet går det bra att bada vid stränderna utan oro, och man behöver egentligen inte heller vara rädd för hajar och liknande här. Man bör ändå vara försiktig på grund av de bitvis starka strömmarna. Vid Cocos Anse, liksom vid Petit och Grand Anse, finns varningsskyltar på alla språk som uppmärksammar besökare på de starka strömmarna.

Grand Anse Grand Anse Vågorna vid Grand Anse Fågel vid Grand Anse

Och så fortsatte vi med färjan till Praslin, den vilda ön, som jag upplevde den. Transfern gick återigen helt smidigt och snart anlände vi till Islander Guesthouse. Efter ett mycket vänligt mottagande med svalkande handdukar och en fräsch fruktcocktail fick vi en uppgradering av rummet. En fantastisk svit, målad i öns färger, med mycket smakfull inredning och en fin terrass skulle bli vårt boende i 6 nätter – helt otroligt! Här hade vi bara bokat frukost, som serverades på stranden.

Solnedgång på stranden Praslin på natten Den intilliggande restaurangen Capricorn är visserligen mycket uppskattad av många, men det kan vi inte riktigt hålla med om. Den första kvällen åt vi fisk och kycklingcurry där, tillsammans med en halv liter rosévin, för totalt 63 euro (vilket vi tyckte var lite för dyrt). Smakmässigt måste jag verkligen säga att hämtmaten vid Beau Vallon på Mahé inte står de exklusiva restaurangerna efter på något sätt.

Mat på restaurangen En utsökt rätt för avhämtning Stranden vid vårt hotell, där vi tillbringade mest tid på Praslin, var mycket öde och lugn samt perfekt för snorkling. Vissa dagar var vågorna dock kraftiga även här.

På Praslin besökte vi naturreservatet Fond Ferdinand med den berömda Coco de Mer-palmen. Reservatet är mindre och inte lika känt som berömda Vallée de Mai, men minst lika vackert och dessutom billigare att besöka. Ett besök är definitivt värt det. Den guidade vandringen går genom regnskogen upp till en bergstopp, där man får en fantastisk panoramautsikt.

För att ta sig dit kan man åka buss söderut på ön (bara 35 cent). Man bör dock vara beredd på en riktig berg-och-dalbana. Det är inte lämpligt att köra hyrbil, eftersom vägen verkar ganska farlig (skarpa kurvor och stup utan vägräcken).

Något man absolut inte får missa på Praslin är att besöka världens fjärde vackraste strand, Anse Lazio. Stranden ligger i en vik, har puderfin sand och granitklippor vid båda ändarna. Snorklingen här är en riktig höjdpunkt!

Ännu gladare semesterfirare! Vi tog naturligtvis återigen bussen för att utforska hela ön. Då hittade vi vår allra bästa öde strand i världen – Anse Boudin mittemot ön Curieuse. Den här stranden har förstås också sand fin som florsocker och klart vatten, och i ena änden ligger röda, svagt sluttande klippor – en fantastisk färgkombination av blått, grönt och rött! Vi hade stranden helt för oss själva, medan båtarna låg för ankar mittemot vid Curieuse och stränderna där var fulla av folk.

Anse Boudin Fågelskådning

Och så gick tiden även här, och vi flög från Praslin tillbaka till Mahé. Vi hade tur och slapp regn, sikten var god och från luften kunde man se Cousins breda strand och även Eden Island vid Mahé.

Eden Island från ovan Mahé från ovan På Mahé hade vi bokat Divers Lodge med frukost, och det låg mycket närmare Bord Mer Villa än vi först hade trott. Boendet var rent och vi fick nya sängkläder varje dag. Tyvärr låg det lite avsides, och på kvällarna var man tvungen att gå tillbaka längs vägen, som är mycket mörk. För dykare är hotellet perfekt eftersom det ligger precis bredvid dykskolan. Personalen var inte särskilt engagerad, men det störde oss inte.

Under de sista 2 dagarna unnade vi oss också en promenad till öns nordspets, upptäckte fler vackra vikar och åt mycket god hämtmat med fisk 2 gånger samt drack öl. Alkohol är generellt mycket dyrt på Seychellerna, men hämtmaten kostar omkring 6–9 euro per person och är god, riklig och hälsosam.

Tips: Det var verkligen klokt att börja och avsluta semestern på Mahé, eftersom både dit- och hemresan är mycket lång. På så sätt kunde vi njuta fullt ut av den underbara båtresan till La Digue!

Ja, och så hade även de 17 dagarna gått. Jag lyssnar fortfarande på musik från Seychellerna och tittar på våra fantastiska semesterbilder. Vi kan absolut tänka oss att resa till Seychellerna med SeyVillas igen!