En riktigt avkopplande semester

Vår semester börjar i Paris, där vi går ombord på ett flygplan från Air Seychelles. Kanske är det de glada färgerna, den vänliga personalen eller maten som serveras, men det känns redan som om vi är på väg in i den tropiska världen. När vi anländer till Mahé, den största ön, tidigt på morgonen möts vi av den tropiska värmens varma famn. Vi tar oss igenom kön till passkontrollen och hoppas snart få bada i det inbjudande vatten som vi skymtade genom flygplansfönstret.

När ni är klara med formaliteterna bör ni ta en titt i passet: där finns en stämpel i form av den berömda ”Coco de mer”, svår att missa! Lika svår att missa är personalen från agenturen Creole, som på sina uniformer bär den vackra frangipaniblomman som ofta syns på öarna.

Tillsammans med dem påbörjar vi transfern med minibuss och båt till den första ön vi har valt: Sainte Anne. Här finns bara en resort, Beachcomber Sainte Anne Island, med flera små villor utspridda mot havet eller längre in på området. En riktig lyx som vi unnar oss för att fira vår bröllopsdag. Eftersom man tar sig runt på gångvägar omgivna av grönska var det roligt att få skjuts av personalen i deras elfordon, sådana som brukar användas på golfbanor.

Det finns gott om möjligheter att bada i havet, bland annat vid den långa vita stranden Grande Anse med sitt grönskimrande vatten. Eftersom det också är den plats som är mest utsatt för vinden tillbringar vi dock mer tid vid Anse Tortue, inte minst för att stranden lämpar sig för snorkling och för att det alltid går att låna en kajak. Redan när vi anländer, strax före solnedgången, får vi syn på en vacker mantarocka – semesterns första!

Trots att vi bor på en stor anläggning med mycket personal, som alltid finns till hands men aldrig känns påträngande, går dagarna i ett mycket avkopplande tempo. Vi utforskar även den botaniska stigen som leder till en annan liten strand, men eftersom vi inte har rätt skor väljer vi att inte följa den längre in.

Efter att ha kopplat av ordentligt beger vi oss till ön Cerf och boendet L’Habitation, ett hus i kolonialstil där det är härligt att lyssna när personalen talar kreol sinsemellan. Här och där går det att urskilja något franskt ord, men resten får fantasin fylla i. Den här ön är ännu mindre än den föregående och här finns inga vägar, som mest stigar, och inte ens de är särskilt tydliga. Alla byggnader vetter mot havet och från bryggan når man dem främst genom att följa stranden längs öns inre sida. Det är rena paradiset för öronen att slippa ljudet från bilar och mopeder – det enda motorljud som hörs kommer från båtarna.

Vårt rum ligger mittemot havet och den grönskande ön Mahé och har en underbar terrass. Den familjära driften och öns begränsade storlek gör allting ännu mer avkopplande, och bokstavligen bara några steg bort.

Här utforskar vi ön med kajak, betraktar olika fiskar genom cyklop eller bara från bryggan och njuter av den vackra trädgården och de eldröda småfåglarna som håller oss sällskap vid frukosten. De kommer särskilt gärna när vi äter färsk frukt som de pyttesmå bananerna, ananas från Seychellerna och mango, eller de ljuvligt söta crêpesen. Sedan bestämmer vi oss för att utforska fler platser, och vi kan förstås inte missa den berömda ön La Digue.

Efter nästan 2 timmars båtfärd från Cerf anländer vi till hamnen på La Digue, där en liten sköldpadda som simmar i vattnet verkar välkomna oss. Så snart vi har gått i land märker vi att trafiken främst består av turisternas cyklar. Vi beger oss därför genast iväg för att se den mytomspunna Anse Source d'Argent, stranden med de stora granitklipporna som har förevigats på så många bilder. Platsen är mycket stämningsfull, och med tanke på årstiden är det ganska många turister här. Trots det går det att hitta en egen lugn plats. Tyvärr gör lågvatten det mindre lockande att bada, men eftersom vattnet är näst intill genomskinligt syns de många fiskarna tydligt när de simmar omkring, till och med mellan benen på oss.

Innan man når stranden passerar man genom en park längre in på ön, där man måste betala inträde och bland annat kan se vaniljplantor. Det är också trevligt att stanna till för att mata jättesköldpaddorna och, varför inte, klia dem lite på halsen – något de verkar uppskatta mycket.

En annan vacker strand som imponerar på oss är Petite Anse: en mycket bred och kritvit strand med sand som känns som talk och mäktiga gröna vågor. De kontrasterar mot de karakteristiska granitklipporna som ramar in stranden i båda ändarna. Solen kommer och går, men det är ändå klokt att fortsätta smörja in sig med solskydd om man vill undvika ordentliga solbrännor. Utflyktens enda nackdel är att vi vaknar nästa dag med många små röda prickar på huden efter de pyttesmå insekterna på stränderna. Men vi är förberedda även på detta och har tagit med oss en bra lugnande och återfuktande kräm. Efter några dagar är allt borta.

Det börjar närma sig avresa och vi tar farväl av ön Cerf. Den sista kvällen bjuder ön på dramatiska moln vid solnedgången och en natthimmel med en tunn månskära och den strålande planeten Venus, för att inte tala om de stjärnbilder vi känner igen hemifrån men som här är ”upp och ned”, eftersom vi befinner oss söder om ekvatorn.

Som vår sista upptäcktsfärd har vi sparat den största ön. Huvudstaden Victoria är full av liv tack vare matmarknaden som ligger nära katedralen och ett färgsprakande hinduiskt tempel. Efter att ha sett allt detta, inklusive några souvenirbutiker, lämnar vi den turistfyllda huvudstaden och beger oss till öns södra del. När man följer kustvägen kommer man först till en vacker badstrand, Anse Royale.

Efter att ha tagit mängder av bilder fortsätter vi till Anse Soleil. Vi äter lunch på ett enkelt och trevligt kafé, där vi får utsökt fisk som bara har grillats över öppen glöd och serveras med ris samt en sås på tomat och rödlök. Sedan kan vi inte motstå frestelsen utan kastar oss genast i vattnet. Till skillnad från på andra platser finns det nästan inga alger vid den här stranden.

Efter en snabb regnskur tittar solen genast fram igen. Det blir ett vackert farväl innan vi beger oss till flygplatsen och tar avsked – eller kanske säger på återseende – till färgerna, dofterna, smakerna och stillheten i denna del av oceanen.