3 veckor – 3 öar – 3 världar

Praslin – La Digue – Mahé. Så såg vår resrutt ut, och den utlovade omväxlande upplevelser och avkoppling. Det löftet infriades verkligen.

Stränder, Coco de Mer och jättesköldpaddor

Efter en stormig färjeöverfart välkomnade Praslin oss med strålande väder. Anse Volbert (Cote d'Or) på den lugnare östra sidan var precis rätt plats för att landa och förundras över de lysande färgerna. Indiska oceanens turkosa vatten tävlade med himlens blå nyans mot en bakgrund av frodigt gröna palmer. Ett skådespel som fascinerade oss på nytt ända fram till semesterns sista dag.
Förutom avkopplande dagar på stranden, där vi särskilt minns tiden vid Anse Lazio, var det två höjdpunkter som präglade vår vecka på Praslin.
Tillsammans med Dereck och hans ”Spanish Dancer” gjorde vi en dagsutflykt till ön Curieuse. Den främsta sevärdheten där är utan tvekan de många Aldabra-jättesköldpaddorna, som är vana vid människor och gärna låter sig matas. Djurens storlek är imponerande, och det är svårt att föreställa sig att 100 000 av dessa urtida jättar lever på Aldabra-atollen. Det var svårt för oss att slita oss från sköldpaddorna.

Aldabrasköldpadda, Curieuse Den korta promenadstigen över ön ledde genom mangroveskogar som kryllade av krabbor i de mest färgsprakande nyanser.

Färgglad vinkarkrabba, Curieuse Efter ett dopp i havet bjöds det på en utmärkt grillmåltid på stranden med grillad fisk, innan vi fortsatte med ”Spanish Dancer” till ön St. Pierre, där vi ankrade för att snorkla. St. Pierre är verkligen en liten ö som hämtad ur en bilderbok!

St Pierre Havsbottnen var inte riktigt lika idyllisk, eftersom korallerna hade fallit offer för El Niño. Men det kompenserades av mängden fiskar i alla storlekar och de mest färgsprakande nyanser. Särskilt de färgglada papegojfiskarna var fantastiska att titta på, liksom de små clownfiskarna när de vågade sig ut ur sina anemoner igen.
En mycket givande utflykt! – Precis som besöket i naturreservatet Fond Ferdinand. Coco de Mer är verkligen en alldeles särskild växt – men i parken finns också många andra palmarter att se, varav vissa är endemiska. Eftersom man besöker parken med guide får man både se och lära sig väldigt mycket. Utsikten över Praslin och grannöarna i slutet av turen gjorde den något ansträngande stigningen väl värd mödan.

Utsikt över Praslin (Fond Ferdinand) Som en perfekt avslutning fick vi se den tama ålen som lever i en liten bäck i parken.

Att varva ned

Den andra veckan tillbringade vi på La Digue – ren och skär avkoppling. Ön är så liten att man tar sig överallt till fots eller med cykel. Visst är Anse Source d'Argent en drömstrand, men La Digue har så mycket mer att erbjuda än denna otaliga gånger fotograferade strand. De tre stränderna Grand Anse, Petite Anse och Anse Cocos är minst lika vackra, och vi tyckte särskilt mycket om Petite Anse. Dessutom kan man vandra längs en lättillgänglig stig från vik till vik och på så sätt få ännu fler intryck av denna vackra ö.

Petite Anse, La Digue Vi blev förvånade över att det även fanns sköldpaddor på La Digue – och inte bara i hägnet i Union Estate Park. Nära Anse Severe på norra delen av ön såg vi två jättelandsköldpaddor, varav den ena tog sig en tupplur mitt på vägen.

Jättesköldpadda på vägen, La Digue Det var inte bara lugnet som gjorde det svårt att ta farväl av La Digue, utan också det faktum att vi hade bott så underbart på Belle des Iles Guest House. Värdinnan Fleur är mycket varm och gästvänlig – och lagar fantastisk mat! Ett alldeles särskilt ställe.

226|Belle des Iles Guest House, La Digue

Färgstark omväxling

Jämfört med La Digue kändes Mahé enormt – trots att även denna ö är ganska lätt att överblicka. Att utforska ön med lokalbuss var en upplevelse i sig. De gamla kinesiska Tata-bussarna och indiska Ashok Leyland-bussarna skramlade fram över ön utan någon större hänsyn till hastighetsbegränsningarna. I uppförsbackarna höll förarna kvar ettans växel tills motorn dånade. I nedförsbackarna, efter att bussen passerat skylten ”Reduce speed now”, gasade de på ända fram till nästa S-kurva. Lika spännande som en berg- och dalbana – och allt detta för 5 rupier.
För just dessa 5 rupier åkte vi från Anse à la Mouche i sydvästra Mahé till huvudstaden Victoria. Två platser fångade särskilt vår uppmärksamhet. Den ena var marknaden med sitt överflöd av färger, ljud och dofter. Fisk, frukt, grönsaker, tyger, örter, kryddor, växter … Allt under ett tak av färgglada dukar och parasoller.

Victoria-marknaden, Mahé Den andra platsen var den botaniska trädgården med sin stora mångfald av växter. Men vid sidan av växterna var vi särskilt intresserade av de många flyghundarna. Vi hade sett flyghundar på alla tre öarna, men här i den botaniska trädgården upptäckte vi flera ”sovträd”, där mängder av dem hängde upp och ned. Även om flyghundar sägs vara aktiva i skymningen och på natten, verkar hungern få fart på dem även dagtid. Jackfruktsträden är helt oemotståndliga – och flyghundar delar inte heller med sig, utan försvarar högljutt frukten de just har börjat äta på. Ett skådespel vi hade kunnat titta på i timmar.

Flyghund i Botaniska trädgården i Victoria, Mahé 3 veckor – 3 öar – 3 världar – som gav oss mängder av upplevelser (och foton) att ta med hem, och vi återvände ordentligt utvilade.