Dagar i paradiset

Seychellerna har egentligen varit ett av mina absoluta drömresmål så länge jag kan minnas, och eftersom man inte alltid måste vänta på smekmånaden bestämde jag och min pojkvän oss för att tillbringa vår efterlängtade och välbehövliga sommarsemester på La Digue och Mahé. Tack vare SeyVillas perfekta organisering av transferresorna och Creoles pålitliga genomförande kunde vi börja semestern på ett avslappnat sätt.

Vi flög med Etihad från München via Abu Dhabi till Mahé. Som vanligt var vi mer än nöjda med flygbolagets service och landade välbehållna på Mahé vid lunchtid i strålande väder. Den efterföljande transfern till La Digue genomfördes perfekt av Creole. På färjan blev vi dock båda lite illamående, men det fanns passagerare som drabbades ännu värre och var tvungna att lägga sig ner. Om man lätt blir sjösjuk bör man alltså tänka på att ta med lämpliga tabletter, eftersom överfarten annars kan bli mycket obehaglig.

Susanne och Martin på Grand Anse-stranden Efter den ansträngande resan var vi glada när vi tidigt på kvällen anlände till Patatran, vårt hotell på La Digue. Vi hade ett superiorrum i huvudbyggnaden med direkt utsikt över havet.

Anse Patates Rummet var rymligt och hade en stor säng dekorerad med blommor samt en liten balkong. Det kändes lite ovant att toaletten saknade dörr och hade ganska mycket insyn. Trots det kände vi oss genast som hemma och uppskattade verkligen dagarna på Patatran. Vi hade bara bokat frukost, och den var helt okej. Det fanns färsk frukt, olika sorters kakor och sötsaker, rostat bröd, omelett och mycket annat.

Anse Source d'Argent På Patatran går det att hyra cyklar, en service som vi gärna utnyttjade. Cyklarna är dessutom i ganska bra skick.
Under de följande dagarna på La Digue utforskade vi ön på våra cyklar.
Vi började med ett besök i L’Union Estate Park, där man dock måste betala inträde. Förbi jättesköldpaddor, vaniljplantor och mängder av palmer tog vi oss till Anse Source d'Argent, där vi först unnade oss en färsk kokosnöt i en av de små strandbarerna. En av de kringströvande hundarna slog också följe med oss och följde med en bit på vår upptäcktsfärd.
Under de följande dagarna utforskade vi inte alla, men många av La Digues vackra stränder. Vi tyckte särskilt mycket om Anse Patates, som ligger precis vid Patatran. Här tittade vi på krabbor och slamkrypare – små fiskar som hoppar från klippa till klippa. Havet var dock för stormigt för snorkling, så vi höll oss alltid nära stranden. Jag rekommenderar ändå att ta med badskor, eftersom det ligger många stenar i vattnet.

Anse Caïman Vi ville också vandra till Anse Cocos, men till slut kom vi bara fram till Anse Caïman, som också var fantastiskt vacker och framför allt helt folktom. Enligt min mening är vägen dit ganska krävande, så man bör absolut tänka på att ha bra skor. Det är svårt att klara sträckan i flip-flops, eftersom man även måste klättra lite över klipporna.
Trötta och hungriga efter dagens utflykter cyklade vi ofta till La Passe på kvällarna för att köpa middag från olika take away-ställen. Gala Takeaway är till exempel prisvärt och kan rekommenderas.

Anse Lazio På vår sista dag på La Digue bestämde vi oss för att följa med på en av Creoles utflykter till Vallée de Mai på Praslin och Anse Lazio (tack till Bertrand på Creole för hans engagemang). Vi tyckte mycket om utflykten. Det serverades grillmat ombord på katamaranen, allt var välorganiserat och vi fick möjlighet att besöka det imponerande Vallée de Mai samt äntligen plocka fram vår snorkelutrustning vid Anse Lazio. Till slut fick vi också beundra den imponerande undervattensvärlden med många färgglada fiskar och till och med en rocka.
Nästa dag var det tyvärr dags att ta farväl av La Digue. Den andra delen av semestern tillbringade vi på Mahé på Bambous River Lodge, en självhushållsanläggning av det slag som det finns många av på Mahé. Den här var dock särskilt tilltalande och mycket rekommendabel, eftersom den fortfarande är väldigt ny, ren och välskött. Vid ankomsten får man ett startpaket med mjölk, smör, sylt, rostat bröd, kaffe, te och bananer.
Anläggningen ligger i Bel Ombre, nära Beau Vallon. Jag rekommenderar absolut att ordna en hyrbil så att man kan upptäcka Mahé i all sin mångfald.

Vänstertrafiken på Seychellerna kräver bara lite tillvänjning under de första minuterna bakom ratten. I övrigt tyckte vi att det var ganska avkopplande att köra bil. Vägarna är rätt smala och slingriga, och på vissa ställen även ganska branta.
Under våra sista semesterdagar utforskade vi ön med hyrbilen. Ett besök vid Sauzier Waterfall rekommenderas, eftersom det går utmärkt att bada där. Man måste dock betala inträde. På tefabriken kan man köpa citronellate och vaniljte. Det går även att besöka själva fabriken. På La Misere Exotics Garden Center och Le Jardin du Roi kan man beundra alla möjliga exotiska frukter, blommor och kryddor. Här växer verkligen allt, från ananas och stjärnfrukt till peppar, muskot och kryddnejlika!
Vi besökte också huvudstaden Victoria. Sir Selwyn Clarke Market är särskilt värd ett besök, men eftersom vi inte kom dit förrän på eftermiddagen fanns det inte längre så mycket att se. I övrigt tycker jag inte att Victoria är särskilt lockande.

Vandring till Anse Major Vandring till Anse Major Den sista dagen bestämde vi oss för att gå upp tidigt för att vandra Anse Major Trail.
Leden är fantastiskt vacker och följer kusten över klippor fram till Anse Major, som är folktom om man ger sig av tidigt. Det tog oss ungefär 45 minuter i varje riktning. Vandringen är relativt enkel och längs vägen finns mängder av vackra fotomotiv.
Våra sista timmar på Mahé tillbringade vi vid Beau Vallon. Vi hoppade i havet en sista gång och kände oss lite vemodiga över att denna underbara semester snart skulle vara över.
Nästa dag blev vi körda till flygplatsen, försökte göra av med våra sista seychelliska rupier i taxfreebutiken och steg ombord på planet hemåt, utvilade och med många nya intryck.