Vad gör två före detta backpackers som hunnit bli lite till åren på Seychellerna, som allmänt beskrivs som lyx- och drömöar?
Vad sägs om: Man unnar sig ju nästan aldrig något ELLER bildar sig en egen uppfattning – och så förstås den hemliga önskan, som vi först nu erkänner, att någon gång få njuta utan stress och ansträngningar. Kroppen vill helt enkelt inte längre som förr. Men huvudet vill.
Vi firade alltså att vi hade gått i pension. Inga sömnlösa nätter i ett tält i Botswana, omgivna av hyenor som skrattar ihjäl sig, inga rånöverfall som i Jemen, inga sandstormar som i Mojaveöknen, inga vägglöss, loppor eller påträngande souvenirförsäljare …
Låter det tråkigt? Inte alls, och det var den stora överraskningen: Seychellerna har mycket mer att erbjuda än det man känner igen från bilder och berättelser.
Självporträtt (om ni tittar närmare)
Stränderna är verkligen precis så som utlovat och förväntat, Strand på La Digue vädret är behagligt varmt hela tiden, vattnet turkost och klart, servicen utmärkt och maten varierad Maten på Seychellerna och en njutning – man behöver inte ens avstå från tiramisu. Allt är fläckfritt rent, och människorna är vänliga utan att vara påträngande.
Men det finns mer: bara på La Digue finns mycket att upptäcka, både med cykel och till fots, även för gungstolsäventyrare som oss. Cykla bara genom den lilla orten utan belysning, som alla andra, så stiger pulsen – eller ta er upp till öns högsta punkt, den 333 m höga Nid d'Aigle, för att njuta av utsikten och solnedgången. Glöm bara inte att ta med en stor flaska vatten! Jag slår vad om att även yngre personer än vi får svettas. Och vilken flora och fauna!Flora och fauna Tre arter av sköldpaddor, Seychellernas flyghundar, den sällsynta seychellparadismonarken med sitt eget lilla naturreservat (Veuve Reserve) på La Digue, de vackra och orädda madagaskarvävarna, fåglar på stranden Fåglar på stranden och i öns tropiska skog och förstås Coco de Mer … Här verkar alla kända tropiska frukt- och nyttoväxter frodas, och många av dem hamnar på menyn. Och om ni fortfarande inte har fått nog rekommenderar jag den allestädes närvarande Nephila inaurata madagascariensis – en art av silkesspindel, okej, jag var tvungen att slå upp det. Och kulturellt? Takamakarommen, musiken och vägskylten på La Digue som pekar mot Unterhaching!
Med eller utan ryggsäck – det är värt resan!
Anse Source d'Argent
