Väl förberedda – mot Praslin och La Digue

Vår resa började egentligen exakt två veckor före själva flyget. Min man och jag slog oss ner vid hans skrivbord och öppnade YouTube. Där tittade vi på Ralfs filmer från SeyVillas. Vi hämtade snabbt papper och penna och antecknade informationen, tipsen och sevärdheterna som han berättade så målande om i videorna. Fängslade tittade vi först på filmen ”Praslin” och sedan på ”La Digue”, eftersom det var just dessa två öar vi hade bokat. Emellanåt fnissade vi förväntansfullt och häpnade över vissa av bilderna. Efter det gick vår entusiasm inte längre att hejda. Vi köpte ett myggnät för att kunna sova lugnt och satte ihop en att göra-lista. Från den stunden hade vi fullständig resfeber och började förbereda oss på allvar. När vi sedan landade på Mahé kände vi oss mycket väl förberedda.

Cote d' Or Den första kvällen på Praslin kommer vi aldrig att glömma. Först behövde vi vänja oss vid den helt annorlunda och livfulla naturen. Små och stora krabbor skrämde oss med sitt ”prasslande” i buskarna. Vi ryckte till varje gång och började sedan skratta, eftersom vi egentligen hade blivit rädda för de vackra krabborna som bara flydde undan oss bland torra palmblad. På vårt boende fick vi ett varmt välkomnande, och vi tillbringade semesterns första hälft på ön Praslin.

Anse Takamaka På morgonen hyrde vi enkelt en bil och gav oss på vänstertrafiken. Det är visserligen lite äventyrligt, men faktiskt också ganska lätt att få grepp om. Jag önskar att alla vågar prova, för det är verkligen värt det. Vi följde nämligen alla Ralfs tips från filmen om Praslin. Jag tyckte särskilt mycket om att köra upp på berget Zimbabwe. Hela tiden var vi omgivna av härlig ”bush”: tropiska träd, palmer, lianer och ett ständigt fågelkvitter. Helt enkelt avkopplande. Uppifrån såg ön ut som ön i filmen ”Jurassic Park”. Vi väntade nästan bara på att höra dinosauriernas vrål.

Grand Fond Min man slog sönder en kokosnöt mot en sten. Efter 20 minuter lyckades han, och vi drack kokosvatten direkt ur en kokosnöt som vi själva hade öppnat. Mycket godare än det förpackade kokosvattnet på hyllorna i tyska mataffärer, mycket friskare och mildare. Från och med då öppnade han en varje kväll. En svettig sport, så att säga.

Färsk kokosnöt Till sist besökte vi även Vallée de Mai. Vi förundrades över den totala tystnaden som rådde i dalen: tystnad och avskildhet, avbruten av några få fågelläten och prasslet från palmbladen, men annars bara tystnad. Som när man sänker ner huvudet under vattnet i badkaret.

Vi stannade till gång på gång och njöt av detta hisnande och för oss helt okända lugn. På kvällen gick vi direkt till stranden vid Anse Volbert (Cote d'Or) för att läsa tills det blev mörkt och sedan oftast ta en promenad

Anse Lazio, Praslin Den andra delen av semestern tillbringade vi på La Digue. Även här hyrde vi cyklar och susade runt på ön varje dag, alltid med nya planer men med Ralfs fantastiska tips i bakhuvudet.

På cykel på La Digue Ena dagen såg vi en uråldrig, pittoresk piratkyrkogård och nästa dag den fantastiska Anse Source d'Argent Anse Source d'Argent, där vi snorklade och såg enorma fiskar simma runt omkring oss. Vi satt i skuggan vid Anse Severe och gick ner i vattnet med några minuters mellanrum, bara för att ligga i det kristallklara, varma vattnet och låta oss vaggas fram och tillbaka.

Anse Severe I slutet av semestern insåg vi hur otroligt utvilade vi var. Vi hade verkligen kopplat bort vardagen och till och med glömt våra lösenord.

Tam fågel på La Digue Grand Anse, La Digue L' Union Estate Park Vi kan rekommendera alla att titta på de underhållande filmerna på YouTube som förberedelse inför resan. Vi hade inte kunnat komma i bättre resestämning. Tack, SeyVillas!