Tre öar som i paradiset

Mahe

En morgon fick jag en önskan om att få se paradiset redan under min livstid, och min bror och jag bestämde oss för att leta efter det på Seychellerna – och vi hittade det.

Redan mellanlandningen i Addis Abeba blev en spännande introduktion, eftersom jag aldrig tidigare hade mött så många människor från så många olika kulturer.

Allt var mycket välorganiserat vid ankomsten till Mahé, precis som under resten av semestern. Det lilla hotellet hade få gäster och var väldigt fint – på kvällarna kunde man äta kreolska och andra rätter.

Hotell på Mahé Victorias Seychelles National Botanical Gardens är sevärd på alla sätt – mängder av flyghundar bara väntar på att bli fotograferade. Sir Selwyn Selwyn Clarke Market i två våningar är en fröjd för ögat med sina färgstarka, exotiska frukter och fiskar. Kryddorna är helt makalösa när man sedan använder dem hemma.

Det som imponerade mest på mig var ändå vänligheten och öppenheten hos företrädarna för de olika religionerna, även gentemot kvinnliga turister, samt den fredliga samvaron mellan alla de olika kulturerna.

På grund av Mahés förhållandevis höga berg var vädret mycket omväxlande – men även ett tropiskt regn är verkligen en upplevelse värd att vara med om. I jämförelse känns varje tyskt skyfall ganska obetydligt.

Längs Sans Souci Road får man fantastiska vyer över västkusten, särskilt vid Tea Factory. Västkusten bjuder på många folktomma stränder – den ena vackrare än den andra.

La Digue

Hela ön har ett otroligt avkopplande tempo, inte minst eftersom alla cyklar så oerhört långsamt. Ingen använder cykellås, vilket gör att allt känns ännu mer avslappnat. En av de absoluta höjdpunkterna är förstås Anse Source d'Argent – ett eldorado för alla fotografer. Men även Grand Anse är fantastiskt vacker med sina höga vågor, även om strömmarna gör att stranden inte alltid lämpar sig för bad. Även stranden vid byn inbjuder till drömmar, och inte bara vid solnedgången.Solnedgång på La Digue På norra La Digue stötte vi på några fritt levande sköldpaddor. Här är också en bild av en sköldpadda som badar ”på äldreboendet” – fullt förståeligt med tanke på den höga åldern. Vi fascinerades även av andra ovanliga djur, som den vackra geckon och fåglar som knappast kunde ha varit finare. Praslin

Vårt boende låg vid Anse Lazio – förmodligen den vackraste strand jag någonsin har sett. Den fina, kritvita sanden, de pittoreska granitklipporna längs strandkanten, palmerna och takamakabuskarna samt det kristallklara, varma vattnet med sin fantastiska undervattensvärld gjorde ett bestående intryck på mig.

Det mest förtrollande med ön var de många drömlika, folktomma stränderna, som gång på gång lockade till snorkling, till exempel stranden nära Anse Boudin.

Strand nära Anse Boudin Nationalparken Vallée de Mai är också absolut värd ett besök – trots det förhållandevis höga inträdespriset, som dock behövs för naturskyddet.

Känslan av att befinna sig i en regnskog, med dess underbara spel mellan ljus och skugga, är ojämförlig. Förklaringarna om den endemiska naturen och hur den bevaras – framför allt Coco de Mer – var också mycket intressanta.

Svarta papegojor Jag är mycket tacksam över att jag fick uppleva detta paradis.