Lyckans hemlighet

Seychellerna är ett otroligt rikt land. Även om den ekonomiska statistiken kanske inte visar det, gör den mångsidiga och nästan orörda naturens enorma skatter och alla de otaliga drömstränderna dessa öar till ett VERKLIGT paradis på jorden.

Så här var vi alltså. Min fästman och jag. Ja. Vi flög till paradiset. I nästan 2 veckor. Vilken fantastisk skatt den här resan var. Det här blir ett varmt försvar för att prova något nytt, kasta sig ut i äventyret och upptäcka nya världar. Nu kör vi.

De första timmarna på andra sidan jorden

Efter en avkopplande nattflygning landade vi tidigt på morgonen på flygplatsen på Mahé. Redan efter några få steg utomhus tittade David och jag på varandra med ett leende. Det var varmt. Tropiskt varmt! Det första beviset på att vi hade kommit till andra sidan jorden. Efter de första vänliga mötena på flygplatsen, en pratstund med vår taxichaufför och incheckningen på vårt allra första hotell Chez Batista slog vi oss utmattade ner på hotellstranden.

Hotellstrand på Mahé Det vore lögn att påstå att vi inte alls fick en kulturchock. Jo då – de första timmarna på Seychellerna var definitivt något vi behövde vänja oss vid. Dagen kändes tropiskt het och öborna verkade trevliga och gav alla ett mycket avslappnat intryck. Ändå var allt så annorlunda mot hemma. Vänstertrafiken på vägarna, utbudet i mataffärerna, personalen – allt var nytt och till en början lite överväldigande för oss. Men efter en uppfriskande cocktail på stranden och en kort rundtur på Anse Takamaka började vi så småningom inse vilken fantastisk plats på jorden vi befann oss på.

Vänstertrafik, Mahé och Victoria

De följande dagarna var svåra att överträffa i fråga om lycka. Vi utforskade Mahé och alla drömstränderna med hyrbil. Nyckelordet: vänstertrafik! De första timmarna i bilen var så spännande – att vänja sig vid vänstertrafiken och samtidigt ta så många bilder som möjligt av de vackra vägsträckorna. David och jag njöt verkligen av bilturerna. Det ger en fantastisk känsla av frihet att veta att det finns så mycket att upptäcka, samtidigt som man ingenstans blir överväldigad av turister. När vi behövde en paus stannade vi vid små mataffärer eller hämtmatsställen. På vår lista stod förstås också Mahés huvudstad Victoria, Eden Island och Suns Souci Road.

Viktoria Vi blev verkligen förvånade när vi på strandavsnittet North East Point fick besök av två rara herrelösa hundar som plaskade med oss i vattnet och höll oss sällskap.

På väg

Och snart väntade drömö nummer 2

Efter den fantastiska tiden på Mahé tog vi färjan vidare till nästa ö, Praslin. Även där bestämde vi oss spontant för att hyra bil och gav oss förstås genast ut för att utforska stränderna i närheten. Precis utanför dörren låg stranden Anse Volbert (Cote d'Or)med en böjd palm – ett fantastiskt fotomotiv. Men öns överlägset största höjdpunkter var Anse Lazio och Anse Georgette. Vid det här laget hade redan halva semestern gått. Men det bekymrade oss inte. Tvärtom. Vi njöt av varje minut, varje ögonblick. Därför kändes det också som om vi redan hade varit här i 3 veckor – vi upplevde allting mycket mer intensivt än hemma, eftersom vi kände oss fullständigt välkomna. Hotellpersonalen var alltid vänlig, och personalen i mataffärerna och på hämtmatsställena var avslappnad och förmedlade den där typiska känslan av semesterö.

Paradiset

Sagoön La Digue och våra erfarenheter av SeyVillas

Drömsemestern fortsatte sedan på La Digue, där cykeln är det främsta transportmedlet. Inte heller den här ön kunde ha varit vackrare. Anse Source d'Argent är definitivt en fröjd att fotografera. Men Anse Severe fick en ännu större plats i våra hjärtan, eftersom vi mötte en jättesköldpadda där och fick utforska den fantastiska undervattensvärlden när vi snorklade.

Jättesköldpadda Med SeyVillas fungerade det utmärkt att förverkliga en fantastisk och prisvärd resa till paradiset. Transfern, hotellen, e-postkontakten – verkligen alla detaljer fungerade, och vi kände oss väl omhändertagna hela vägen. Medarbetarna på Team Creole var alla skämtsamma och arbetade i ett behagligt tempo. Det verkade som om ingenting kunde rubba deras lugn. Från La Digue tog vi till sist färjan tillbaka till huvudön Mahé. Därifrån flög vi hem igen.

Sann lycka

Under den här resan insåg vi båda följande:

Det var otroligt. Invånarnas lugn. Personalens avslappnade sätt. Solen i hjärtat. Livsglädjen. En hundraårig jättesköldpaddas stillsamma lunk. Trots att de har så mycket mindre på öarna än vad vi har här i Europas rika länder.

Ingen biograf, ingen nöjespark, inga tiotusentals butiker, restauranger, barer och fritidsaktiviteter. Inga villor med egen fotbollsplan, men gemensam tid med familjen framför huset på kvällen. Inga dyra lyxbilar, men en liten pratstund sida vid sida på cykelvägen till jobbet. Inga 15 kassor i mataffären, men lugnet att i egen takt kunna packa ihop sina varor. Ja, lokalbefolkningen på Seychellerna har så mycket mindre. Så mycket mindre, men samtidigt så mycket mer.

Hemligheten bakom lycka finns i det enkla. I lugnet, i att dra ner på tempot. I att bara vara. Inte i att döva verkligheten med ett Netflix-maraton, utan i att göra saker i lugn och ro. Ingenting måste hinnas med, för sanningen är att allt redan är gjort. Vi LEVER. Därför borde vi också känna oss levande. Låt oss göra det som gör oss lyckliga. Låt oss uppleva äventyren som gläder våra hjärtan. Låt oss göra lite mer för vår lycka där hemma och lite mindre för framgången på jobbet. Låt oss LEVA lite mer inom våra egna fyra väggar – på andra platser på jorden kan människor ju också göra det.

Låt oss vidga våra vyer genom att betrakta andra levande varelser. Låt oss lära av dem. Låt oss ta med oss en bit av semesterns tankar och lycka hem och göra det enda rätta:

Låt oss göra livet till en fest. Alltid, inte bara på semestern. Det är ju därför vi är här.

En dröm