Aktiv semester på Seychellerna

13–14 maj 2019

Flyg med Emirates från Zürich till Dubai och vidareflyg från Dubai till Victoria (Mahé).

Silhouette: 14–17 maj 2019

Boende: La Belle Tortue

Framför rummet, Silhouette Silhouette

14 maj 2019

Efter cirka 3 timmars sömn på flyget från Dubai till Mahé tog vi båten till ön Silhouette, en överfart på 1 timme. Fint boende, härlig vik att bada i och god mat.

15 maj 2019

Äventyrlig vandring genom den steniga regnskogen, först cirka 2 timmar uppför och sedan 1 timme nedför. Vid Anse Mondon utforskade vi den vackra ”undervattensvärlden” medan vi snorklade.

Plötsligt drog ett åskväder in, och eftersom vi fortfarande hade den långa, ansträngande vägen tillbaka framför oss kändes det som ett under att en katamaran låg för ankar längre ut i viken. De ombordvarande kom in i viken med en liten motorbåt. På så sätt kom vi i samspråk med schweiziskan och sydafrikanen. Sedan körde Monique och Simon oss tillbaka till vårt hotell i La Passe i regnet! Vilken tur!

16 maj 2019

I dag vandrade vi till Anse Lascars - Silhouette och Anse Patates - Silhouette. På vägen tillbaka fick vi på grund av högvattnet gå genom vattnet med gymnastikskorna på. Vi var ute i cirka 2 timmar i 29 graders värme. Efteråt snorklade vi vid stranden framför vårt gästhus. De första bilderna med undervattenskameran. God mat: fiskfiléer tillagade på flera olika sätt.

Praslin, 17–20 maj 2019

Boende: gästhuset Beach Villa Guesthouse·

Efter att ha anlänt med båt till Mahé fick vi vänta i 4 timmar i Victoria på överfarten till Praslin ... Marknad och lunch på restaurangen alldeles intill Hindu Temple - Arul Mihu Navasakthi Vinayagar (men cirka 80 % av invånarna på Seychellerna är katoliker).

18 maj 2019

Vi tog lokalbussen till Mont Plaisir, bussarnas ändhållplats i nordväst. Här börjar den cirka 45 minuter långa vandringsleden till snorklingsviken Anse Lazio. Med undervattenskameran (en födelsedagspresent från min man Michael) försökte jag fånga fiskar och havssköldpaddor på bild. Till lunch åt vi en god vegetarisk curry på strandrestaurangen.

Den nästan 1 timme långa skräckfärden med lokalbussen tillbaka till vårt boende vid Grand Anse tog hårt på mig. Efter lite yoghurt och vindruvor under ett parti Scrabble hade jag återhämtat mig igen!

Anse Lazio, Praslin Fågellivet på Praslin

19 maj 2019

En taxi tog oss till Anse Marie-Louise, varifrån vi vandrade upp till Fond Ferdinand. Tyvärr var vi tvungna att ansluta oss till en guidad grupp. I denna fantastiska regnskog växer Coco de Mer (dessa enorma kokosnötter växer bara på Seychellerna). Eftersom bussarna går så sällan liftade vi. Vi hade tur, eftersom det norska paret skulle till samma ställe som vi. De körde förbi vårt boende Beach Villa Guesthouse vid Grand Anse, och vi fick åka med dem hela vägen till Anse Kerlan. Där åt vi lunch på restaurangen vid stranden som hörde till det eleganta golfhotellet. Sedan vandrade vi till den söta lilla Anse Georgette och snorklade i regnet. Inför hemresan fick vi återigen vänta i 30 minuter på lokalbussen. En imponerande dag!

Grand Anse har egentligen en fantastisk, lång vit sandstrand. Det är bara synd att korta, ”hackade” bitar av sjögräs hela tiden spolas upp.

Fond Ferdinand, Praslin

La Digue, 20–23 maj 2019

Boende: Villa Creole

20 maj 2019

Efter en cirka 20 minuter lång båtfärd anlände vi till La Digue. Jag blev mycket förvånad över alla turister som steg på och av båtarna, hämtades med bil eller tog sig fram till fots eller med cykel. Skillnaden mot La Digue för 15 år sedan, när jag var här med min son Lorenz, märks även på vägarna: sandvägarna har stenlagts för bilarnas skull. Tyvärr är ön inte längre bilfri!

La Réunion, La Digue Vi cyklade på våra ”skraltiga” cyklar tillbaka till hamnen (La Passe), sedan förbi den nordligaste viken Anse Patates och vidare till restaurangen Chez Jules vid Anse Banane, där vi åt en god kycklingcurry. Sedan cyklade vi uppför och nedför tills den lilla vägen tog slut före Anse Fourmis. För att komma vidare genom den steniga regnskogen måste man tydligen anlita en guide.

På vägen tillbaka snorklade jag mellan de stora stenarna vid Anse Severes. På grund av de höga vågorna fick jag på Michaels uppmaning simma till sandstranden, där jag med stor möda lyckades ta mig upp och fick några skrubbsår av korallerna som låg på stranden.

21 maj 2019

På morgonen gjorde vi en 3 timmar lång vandring mycket brant uppför till utsiktsrestaurangen Snack Bellevue. Efter ett uppfriskande tonicvatten fortsatte vi till och med upp till den högsta punkten, över 300 m. Därifrån kunde vi blicka ut västerut mot Praslin, men även ned mot öster. Jag blev förvånad över hur bra min man Michael, trots sina hälsoproblem, kunde ta sig upp som en get eller stenbock. Jag blev verkligen utmanad, eftersom jag förlorar otroligt mycket vätska! På eftermiddagen ville vi gå genom den närliggande naturparken och snorkla vid den världsberömda stranden Source d’Argent. Eftersom vi inte ville gå in i parken och inte heller betala inträdet på 15 CHF, simmade vi cirka 300 m längs stranden i havet till drömviken. Även här finns det en restaurang, stånd med drycker och juicer samt ganska många turister. Det är en stor skillnad mot förr (för 15 år sedan), då det varken kostade inträde eller fanns någon möjlighet att köpa något här. Eftersom vågorna var höga tog vi oss tillbaka längs den översvämmade stranden och simmade den sista biten!

22 maj 2019

Vi cyklade tvärs över ön till Grand Anse, där vi lämnade våra cyklar vid restaurangen. Efter en ganska ansträngande vandring uppför och nedför genom den steniga regnskogen kom vi till Petite Anse och den underbara Anse Cocos. Där tog vi fantastiska bilder och badade i en naturlig bassäng, där vi även kunde upptäcka vackra fiskar med simglasögon.

Tack för detta paradis! Nu behöver bara vi människor göra vår del!

Cerf, 23–26 maj 2019

Boende: litet hotell Fairy Tern

Regnskur på Cerf Helt fantastisk lägenhet på övervåningen, med lätt sluttande tak och stor terrass. Havsbottnen sluttar mycket långsamt, och den vita sandbottnen är nästan överallt täckt av sjögräs.

24 maj 2019

På morgonen deltog vi i en guidad ”snorklingsrutt” cirka 50 m utanför stranden, där koraller har fästs på ”korgar” för att hjälpa dem att växa. Vi såg några fiskar, men vattnet var lite grumligt. På eftermiddagen rodde vi runt ön Cerf på cirka 2 timmar. Vid miniön Ile Cachée rodde vi upp på sandstranden. Där kunde vi snorkla runt några klippor och glädjas åt de många färgglada fiskarna.

Port Glaud, Mahé

25 maj 2019

Vi hade egentligen tänkt vandra över ön, men på grund av kraftigt regn var vi tvungna att söka skydd i strandbaren. Sedan lyckades vi bara följa den dåligt markerade leden fram till utsiktsplatsen. Därefter var vi tvungna att vända tillbaka. På eftermiddagen rodde vi ännu en gång till Ile Cachée och njöt av ”undervattensvärlden” där. Från kajaken såg vi 2 enorma rockor – kusliga bestar!

Cerf i regn

Mahé, 26–29 maj 2019

Boende: Savoy Resort & Spa

26 maj 2019

Transfer, incheckning och rundtur på hotellområdet. Dessutom njöt vi av hotellets spafaciliteter med massage, ångbad och bastu samt den 20 m långa simbassängen som var reserverad för vuxna.

27 maj 2019

Vi körde tillbaka till Victoria med hyrbilen, vilket tog cirka 20 minuter beroende på trafiken. Sedan tog vi den första bergsvägen som korsade ön. Vägen slingrade sig genom tät skog med otaliga kurvor. Först strax före Port Glaud kunde vi se havet och ön Therese. I bukten vid Port Launay North Beach körde vi så långt som vägen var farbar.

Vi hade gärna vandrat till öns västligaste udde här, men på grund av regnet var vi tvungna att avstå. Därför bestämde vi oss för att göra en utflykt med bilen i stället. Vi körde ända ner till Anse Takamaka och fick hela tiden utsikt över större och mindre sandvikar. Avstickaren till Anse Intendance var dagens höjdpunkt: inte en människa i sikte och vilda vågor. Vid den sydligaste vägen som korsar ön körde vi till Anse Marie-Louise och sedan längs kusten, förbi den internationella flygplatsen och tillbaka till vårt hotell.

Anse Takamaka, Mahé

28 maj 2019

Eftersom det är mycket ansträngande och dessutom farligt att köra bil bestämde vi oss för att bara köra runt öns nordligaste udde denna regniga dag. Nästan alla vägar är smala och ligger 10–50 cm högre än vägkanten. Därför kör många över mittlinjen. Det leder till ett dilemma: nudda den mötande bilen eller riskera att ”störta” ner över vägkanten!? Vi hoppades hitta ett bra snorklingsställe någonstans. Kusten vid Beau Vallon har otaliga sandvikar som skiljs åt av stora klippor. De är dock inte så lätta att nå eftersom det saknas parkeringsplatser.

På eftermiddagen planerade vi att göra den cirka 1 timme långa vandringen från Danzil till Anse Major, som tydligen ska vara ett fantastiskt snorklingsparadis. Vi körde till Belle Ombre och fortsatte tills vägen tog slut. Men förmodligen på grund av jordskred var leden avstängd. Dessutom började det regna igen.

29 maj: Hemresedag

Vi lämnar våra spår efter oss!