Praslin, La Digue och Silhouette – vår öhoppning på Seychellerna
Ända sedan länge hade vi velat se en riktigt vit strand, palmer och ett blått hav. Ett år tidigare bokade vi så en ö-hoppingresa till Seychellerna – efter att våra vänner lovat att ”allt såg precis ut som i katalogen”.
När dagen för avresan till drömresmålet äntligen var inne var vi alla väldigt förväntansfulla och upprymda. Vi hade trots allt längtat efter den här resan i ett helt år. Flygresorna med Emirates blev mycket lugna och avkopplande för oss, som inte var vana vid långflygningar och därför ganska nervösa. När vi sedan kunde skymta Seychellernas första små öar från ovan blev vi alldeles till oss – först då insåg vi på riktigt att vi snart faktiskt skulle landa på dessa drömöar.
När vi steg av planet på Mahé möttes vi av den tropiska värmen och doften av hav. Glada blev vi upphämtade av vår busschaufför, som körde oss till huvudstaden Victoria på andra sidan ön. Därifrån tog vi båt till nästa ö. Efter den mycket turbulenta färden (senare kallade vi den bara ”kräkbåten” :D) nådde vi, något omskakade, fast mark igen: Välkommen till Praslin!
Med bilen, som vi hade hyrt redan när vi bokade och som verkligen är värd att ha på Seychellernas näst största ö, körde vi till vårt boende. Vänstertrafiken tog lite tid att vänja sig vid, och vi var tvungna att ständigt påminna oss om den. Vi förvånades också över de 1 m djupa dikena längs vägkanterna. Senast vid det första riktiga skyfallet förstod vi dock vad de var till för – och här kan man verkligen ta ordet skyfall bokstavligt!
Praslin
Nästa dag inledde vi vår upptäcktsfärd med att leta efter den vackraste badstranden. Bara cirka 10 minuter bort med bil belönades vi med ett oändligt turkost hav, vit sand och enorma palmer. Så här i efterhand var Anse Lazio den vackraste stranden vi badade vid under hela resan. Solnedgången var också helt fantastisk, och vi kunde inte ta nog med bilder. Eftersom det därefter blir kolsvart på ett ögonblick var vi mycket glada över att bekvämt kunna köra tillbaka till semesterlägenheten med hyrbilen. Det är en bra idé att ta med en pannlampa för säkerhets skull!
Under de följande dagarna lärde vi känna en och annan seychellier, och alla möten var genomgående positiva. Alla är mycket vänliga och det råder en avslappnad stämning överallt.
I skymningen kan man även få syn på andra öbor: flyghundar, som ser ut som en mycket fluffig blandning av räv och fladdermus. På husväggarna kan man också stöta på små, oftast mycket lättskrämda geckoödlor i alla möjliga färger. En dagsutflykt till sköldpaddsön ”Curieuse”, som erbjuds av många seychellier, rekommenderas varmt. På förmiddagen åkte vi dit i motorbåtar tillsammans med några andra semesterfirare. Dagens program förklarades på engelska och franska, och sedan fick var och en utforska ön på egen hand.

En av höjdpunkterna var definitivt jättesköldpaddorna, som snällt fick posera för ett och annat foto. Under vandringen tvärs över ön stötte vi även på krabbor, färgsprakande fåglar och spindlar stora som handflator. De tog lite tid att vänja sig vid, men såg fantastiska ut!
Vi konstaterade också att bikini eller badbyxor är det viktigaste plagget under turen genom mangroveskogarna. Vid närmare 30 °C blir man ordentligt svettig i den tropiska, fuktiga luften, så fler kläder är överflödiga. Efter cirka 2 timmar och många väl värda fotostopp nådde vi slutet av leden. Där väntade en buffé med nygrillad fisk, ris, frukt och andra typiska seychelliska läckerheter, som våra båtförare hade lagat för att vi skulle få ny energi. Efter en trevlig lunchpaus fortsatte vi till utflyktens andra mål – mitt framför en liten ö med höga klippor stannade båtarna, och vi semesterfirare fick under en timme ge oss ut på upptäcktsfärd med snorkel och simfenor. Utsikten var verkligen fantastiskt vacker!

Precis under oss bredde ett vackert revlandskap ut sig, där vi kunde upptäcka alla möjliga fiskar, enorma sjöborrar och till och med en hajunge. Den som reser till Seychellerna bör absolut packa med sig dyk- eller snorkelutrustning, annars går man miste om en unik del av den underbara naturen. I det här klara vattnet är även en undervattenskamera väl värd investeringen.
En annan sevärdhet på Praslin är naturparken ”Vallée de Mai”, som för övrigt finns med på Unescos världsarvslista. Det tar knappt 1,5 timmar att vandra genom hela parken i lugnt tempo. Ofta kan man se de enorma kokosnötterna ”Coco de Mer”, Seychellernas symbol, hänga i träden. Vi upptäckte även många andra exotiska växter och djur. Sammantaget mycket sevärt!
La Digue
Den som vill hyra en cykel på La Digue bör vara lite uppfinningsrik, eftersom modellerna ofta är ganska slitna. Med lite kreativitet och våld går det dock att böja till en hel del cykelramar… ;)! Ön är dessutom tillräckligt stor för att det ska vara värt att investera några seychelliska rupier för att utforska omgivningarna. Vi packade därför med oss några vattenflaskor och cyklade längs öns enda väg. Vårt mål var Anse la Source a Jean – en vacker vit sandstrand som är särskilt imponerande under våra sommarmånader.

De enorma vågorna svepte undan benen på oss när vi promenerade längs den främre delen av stranden. Underströmmarna ska inte underskattas – att bada här är ingen bra idé och mycket farligt! Man bör också se upp för de ”blå trådarna” som spolats upp på stranden (det säger vi av egen erfarenhet!) – den förmodade plasttråden visade sig nämligen vara en manet vars brännande sting gjorde oerhört ont! I övrigt lever stranden verkligen upp till sitt namn. Tack vare det något avskilda läget möter man färre turister här och kan tillsammans med bara några få andra besökare njuta av det oändliga turkosa havet, den vita stranden och de stora palmerna. Solbad under paradisiska förhållanden! Den som ändå tycker att alltför många turister förstör det vackra semesterpanoramat behöver bara vandra högst 10 minuter genom ett kort stycke regnskog till nästa vik – vips känner man sig som Robinson Crusoe. La Digue har också något att erbjuda den som gillar att klättra. Om man går eller cyklar längs sydvästkusten tar vägen så småningom slut, och därifrån kan man bara fortsätta till fots. På vägen passerar man dock några fantastiska vikar: viken Anse Patates (sötpotatisviken), Anse Banane (bananviken) och Anse Grosse Roche (den stora klippan). När vi till slut började vandra från vägens slut var vi väldigt glada över att vi, förutom flipflops, även hade packat med oss ett par badskor eller sandaler. Utan dem hade klättringen knappast varit särskilt trevlig.

Här tar man sig fram flera meter ovanför djupet genom att klättra, hoppa eller krypa från klippa till klippa. Men ansträngningen är värd det, för efter ungefär en timme belönas man med en liten, oftast folktom vik som nästan kan beskrivas som ett badkar. Ett helt fantastiskt skådespel! Efter en stor våg fylls viken på bara några sekunder med flera gånger så mycket vatten, och lika snabbt töms den igen. Det lömska är bara att strömmen drar med en ganska kraftigt.
På vägen tillbaka upptäckte vi vid viken Anse Fourmis en palm som växte parallellt med marken och hade en gunga – ett fantastiskt fotomotiv!
Dagarna flög förbi, och knappt hade man hunnit vänja sig vid en plats innan det redan var dags för överfarten till vårt sista semesterboende på Silhouette.
Silhouette
Redan ankomsten till viken Anse La Passe på den lilla vulkanön var något alldeles särskilt:
Med stora golfbilar blir man körd från hamnen genom byn och hotellanläggningen, ända fram till receptionen. Efter några korta formaliteter visas man sedan till sin villa, som är helt otrolig! Mycket elegant och lyxig!
När vi hade beundrat alla rum var vårt första mål förstås stranden. Eftersom hotellet ”Hilton” är ett av endast två boenden på ön och antalet turister därför är begränsat, befann vi oss nästan ensamma vid havet, precis framför villorna.

Stranden är relativt långgrund här, men idealisk för bad och snorkling eftersom det finns många korallrev på rad omkring 20 meter från stranden. Därför tog vi vår snorkelutrustning och tillbringade resten av dagen med att titta på alla möjliga sorters fiskar och samla färgglada snäckor, som vi tyvärr inte fick ta med oss enligt tullbestämmelserna … På kvällen klädde vi upp oss lite och njöt av den otroligt goda och enorma buffén i hotellets öppna restaurang. Nästa dag utforskade vi den lilla byn och vandrade längs östkusten, bland annat över öns gamla kyrkogård. Efter korta och ibland mycket branta stigningar når man gång på gång fantastiska fotoplatser, däribland ”Pointe Ramasse Tout”. Ett annat sevärt vandringsmål är stranden Anse Lascars. Turen går förbi familjen ”Daubans” mausoleum, över en kokosplantage och längs en stor, rundad granithäll. Via en smal stig tar man sig sedan till de två stränderna Anse Lascars.
Något vi tyvärr inte hann med under våra få dagar på ön var bergsvandringen upp på ”Mont Dauban”, Seychellernas näst högsta berg. Rekommendationen är dock att man bara gör den här turen tillsammans med en lokal guide, eftersom risken att gå vilse tydligen är mycket stor.
Till sist återstår egentligen bara att säga att resan till Seychellerna var fantastiskt vacker och tog slut alldeles för snabbt! Vi hade dessutom aldrig kunnat föreställa oss att överfarterna och bytena av boende skulle gå så enkelt och smidigt – en stor eloge och ett stort tack till SeyVillas!
Om ni vill uppleva vita stränder, få turister och en hisnande flora och fauna är Seychellerna helt rätt resmål!
Er Alicia