Smekmånad på Seychellerna
Resan till Seychellerna skulle bli en underbar smekmånad. Förväntningarna växte sig allt större fram till avresan. Och vi kan säga att de överträffades. Det blev en oförglömlig tid för oss. Vi betade av den ena stranden efter den andra, alltid på jakt efter en ännu vackrare plats, försökte lära känna så mycket som möjligt av den kreolska kulturen och blev inte besvikna.
Vår semester började med inflygningen till Mahé. Vi var helt utmattade efter nattflyget, men utsikten genom fönstret över det turkosa vattnet under oss gjorde oss klarvakna på ett ögonblick. Flygplatsen ligger precis vid havet. Efter landningen tryckte därför både vi och de flesta andra passagerarna näsorna mot de små fönstren för att njuta av havsutsikten på väg fram till gaten. Det kändes dessutom som om planet körde mindre än 5 meter från vattenbrynet. Naturligtvis blev vår längtan efter ön bara ännu större efter det.
Under vår första vecka på Mahé fick vi lära känna Seychellernas ”storstad”. Här finns det alltid lite mer av allt. Trafiken är tätare. Det finns till och med en pytteliten motorväg. Och här bor förstås fler människor. Vi valde att åka buss, vilket verkligen var en mycket vild men ändå trygg och bra upplevelse. Därför behövde vi inte hyra någon bil. Sir Selwyn Selwyn Clarke Market i Victoria är definitivt värt ett besök, och mellan marknadsgångarna bör man också passa på att blicka upp mot taket. Även om Mahé ger mer av en storstadskänsla, förtar det inte intrycket av en tropisk ö.
En av våra utflykter gick till Anse Major och började med en kort promenad förbi ett bostadsområde där lokalbefolkningen bor. Sedan övergick omgivningarna i ett vackert landskap med skog och klippor, och efter cirka 1 timme nådde vi en helt fantastisk naturupplevelse. Stranden delas av enorma granitblock som det ändå är ganska lätt att klättra över. Båda delarna kantas av palmer och granitblock och är hisnande vackra. Här passar det perfekt att snorkla eller bara koppla av och inte göra någonting alls. Med en taxibåt, som ständigt kommer och går från stranden, åkte vi sedan hem längs kusten till stranden vid vårt boende.
Bussturen Wild South, som vi hade bokat, tog oss återigen via marknaden i Victoria och sedan vidare inåt landet till en teplantage, ett tidigare slavboende från en svunnen tid och naturligtvis till mängder av utsiktsplatser. Det är något särskilt med att få se ett riktigt kanelträd och känna doften av dess bark eller att se en vild ananas blomma. Höjdpunkten på utflykten blev sedan en fantastisk buffé med nygrillad fisk och andra kreolska läckerheter.
Därefter fortsatte resan med överfarten till Praslin. Vi såg fram emot fler äventyr, och det fick vi också uppleva. Med cyklar från vår resort kunde vi utforska området runt anläggningen, handla eller bara ta en cykeltur. Men även på den här ön tog vi oss mestadels fram med lokalbussarna, som även här kör både väldigt skumpigt och snabbt. Vi besökte Black Pearl Farm och fick lära oss hur äkta svarta pärlor från Seychellerna blir till. Där fanns också en mycket fin smyckesbutik där man kunde köpa pärlorna vackert infattade eller lösa för egna idéer.
Vi ville naturligtvis också besöka någon av de många naturparkerna. Därför valde vi naturreservatet Fond Ferdinand med sina till synes oändligt många Coco de Mer-palmer, nästan konstnärligt byggda termitstackar, olika fågelarter och vackra utsiktsplatser som belöning när man under en guidad tur tar sig cirka 530 trappsteg uppför berget genom djungeln. Till en början kändes trappstegen förstås avskräckande, men tack vare de många pauserna då guiden berättade om omgivningarna blev den befarade ansträngningen i stället en förtrollande djungeltur. Flera gånger stod vi med halsarna sträckta mot himlen och gapade av förundran. Och i slutändan var alla trappstegen inte alls så farliga.
Anse Lazio och Anse Georgette i norr var de vackraste stränderna på Praslin enligt oss. De fantastiska sandstränderna och det turkosblå vattnet gav oss en underbar dag. Sanden är, precis som överallt annars på Seychellerna, vit och fin som puder, och vattnet är rena välmåendet. Vågorna på båda stränderna ska dock inte underskattas, så vi vågade varken snorkla eller simma här. Men att gå ut en bit i vattnet och kasta sig in i de höga vågorna om och om igen är otroligt roligt. Stranden är så vidsträckt att man inte alls känner sig trängd när man ligger på sin handduk. Vid Anse Lazio finns flera strandrestauranger, och vid Anse Georgette finns en trevlig försäljare som serverar uppskuren kokosnöt, mango, papaya och mycket annat på ett stort bananblad.
Stranden vid vårt boende, Anse Volbert (Cote d'Or), är däremot mycket lugn och långgrund. När vi utforskade stranden hittade vi en liten vik, något avskild från huvudstranden, som vi utsåg till vår egen lugna plats. Även den var vackert inramad av palmer och granitklippor, och där fanns knappt några människor. Hit gick vi gärna för att bara flyta omkring och koppla av i vattnet. När vi vadade ut i vattnet hände det ofta att vi stötte på en rocka som låg och solade i sanden i det grunda, varma vattnet. Den simmade förstås iväg när den upptäckte oss, annars hade vi inte ens lagt märke till den under sanden.
Vi besökte även ön Curieuse. Vi blev hämtade med en liten båt vid stranden intill vårt boende, Anse Volbert (Cote d'Or), och var framme redan efter 20 minuter. På den enorma uppfödningsstationen för sköldpaddor, med mängder av jättesköldpaddor i alla storlekar, kan man mata och klappa dem, ta bilder eller bara titta på. Vi hade kunnat stanna där i timmar om det inte hade funnits fler sevärdheter att upptäcka. Därifrån fortsatte vi till en avlägsen före detta leprakoloni, via träspänger genom en enorm mangroveskog full av alla möjliga sorters krabbor som kilade omkring på marken, mängder av snäckor och mycket annat. Om vi hade rest till Seychellerna under en annan tid på året hade vi kunnat uppleva mangroveskogen översvämmad av havet och befolkad av några hajungar. När man kommer fram till stationen möter man återigen en och annan sköldpadda, och stationen kan besökas utan kostnad. Stranden där är naturligtvis också en upplevelse i sig. Den är som gjord för snorkling, och därför ligger många båtar för ankar där för att köra alla besökare tillbaka till sina öar.
Höjdpunkten på vår resa var ön La Digue. Här cyklade vi längs cykelvägen hela dagen på våra hyrda cyklar. Man störs inte av förbipasserande bilar eller trafikbuller. Det finns nämligen inget sådant här. Bilar är förbjudna, med undantag för ett fåtal som behövs för logistiken på ön. Det finns inga bussar. Däremot mötte vi otaliga cyklister. I L'Union Estate , en park som ligger precis vid havet, njöt vi av vaniljodlingen, ett gammalt och mycket välbevarat kolonialhus från förr samt mängder av palmer, enorma granitblock och återigen jättesköldpaddor. Då och då kommer man fram till havet och kan njuta av en underbar utsikt. Parkens absoluta höjdpunkt är dock Anse Source d'Argent. Här mötte vi många brudpar som fotograferades, liksom deras oxkärror som smyckats inför bröllopet. När vi såg drömstranden förstod vi också varför. Vi kunde inte sluta förundras. Vi kunde promenera längs stranden hur länge som helst. Delvis i sanden och delvis, när tidvattnet började stiga, genom ankeldjupt vatten. Kameran gick varm. Granitklipporna låg som arrangerade för de vackraste bilderna. Eftersom vi också var på bröllopsresa ställde vi oss förstås under en blomsterbåge som hade smyckats för brudpar. Stranden verkar även vara mycket lämplig för snorkling. Vi såg hur många snorklare som helst. Synd att vi inte hade med oss vår utrustning. Men vi hade ju planerat att besöka flera andra platser med cykel. Generellt är många stränder på La Digue fantastiskt vackra, men rent visuellt kunde ingen mäta sig med Anse Source d'Argent.
Sammanfattning: Under vår 19 dagar långa vistelse på Seychellerna upplevde vi äventyrliga, romantiska och även mycket glada och inspirerande stunder. Vi hoppas kunna återvända någon gång för att upptäcka fler öar, uppleva ännu mer kultur och framför allt njuta av lokalbefolkningens avslappnade inställning. Vi har aldrig tidigare mött en sådan förståelse och ett sådant tålamod som på Seychellerna, där man kan kliva ur bilen mitt i en korsning och prata med en förbipasserande på trottoaren i 20 minuter utan att en bil som närmar sig börjar tuta vilt åt fordonet i korsningen – i stället kör den helt enkelt runt. Helt fantastiskt och definitivt något att inspireras av där hemma.
