Praslin – vilse i paradiset
Det tyska höstvädret är nog ett av de hårdaste proven för ett balanserat humör. Men i stället för att som vanligt uthärda blåst, regn och den första markfrosten bokade min flickvän och jag i år en resa söderut.
Det fick bli Seychellerna – bilderna och reseskildringarna på internet såg lovande ut. Eftersom vi bara hade 9 dagar på oss för hela resan valde vi ett litet pensionat med självhushåll direkt vid Anse Kerlan på Praslin och avstod från en ö-hoppingtur, som annars är populär bland många.
Redan när vi anlände till huset vi hyrt visade det sig att vårt val av boende var en fullträff. En vacker, vitkalkad bungalow precis vid öns västra strand, med veranda, öppet kök och en enorm, bekväm säng, blev vårt hem under de kommande 7 nätterna.
Värdarna gjorde verkligen allt för att vi skulle trivas. Varje morgon fick vi frukost och kaffe serverat på verandan. Terry, vår värd och mannen i huset, tog varje kväll tillfället i akt att köra oss till restauranger eller mataffärer på ön. En städerska såg till våra rum varje dag. Värdinnan Iris tog hand om alla formaliteter.
Den första dagen tillbringade vi nästan helt på vår lilla, mer eller mindre privata strand. Jetlagen och resan på över 20 timmar hade satt sina spår. Med en fantastisk utsikt över det turkosblå havet och i den behagliga halvskuggan från palmerna längs stranden njöt vi av den varma, salta luften och betraktade strandkrabborna som ivrigt grävde i sanden. De senaste dagarnas stress var snabbt glömd.
Under de följande dagarna utforskade vi ön. Eftersom Praslin anses vara Seychellernas vackraste ö för bad och strandliv stod stränderna högst upp på vår upptäcktsfärd. Vi hade valt att inte hyra bil. Därför tog vi oss fram till fots längs smala vägar, över tropiskt grönskande kullar och ibland med öns lokalbuss. På kvällarna hade vi inget annat val än att ta en av de dyra taxibilarna tillbaka till boendet. De flesta restauranger som ligger utspridda över ön öppnar nämligen inte före kl. 18.00. Men det är precis då den dagliga busstrafiken upphör. Den som inte vill gå flera kilometer längs obelysta vägkanter måste ordna skjuts.
Vi klättrade bland de imponerande granitklipporna vid Anse Lazio, plaskade i det turkosblå vattnet vid Anse Georgette, njöt av solen vid Anse Boudin och hittade en trevlig liten restaurang helt i vår smak nära Anse Volbert . På tal om mat: Det kreolska köket är fräscht och passar europeiska magar bra. Det serveras mycket fisk och skaldjur, ibland som grillad filé, ibland som bläckfiskcurry. Som tillbehör får man ofta ris och grönsaker. Den som trots den färska fångsten från Indiska oceanen inte vill avstå från en bit kött hittar både biff och hamburgare på menyerna. De ibland höga priserna på mat och dryck kan förklaras av att nästan alla konsumtionsvaror måste importeras till Seychellerna.
En höjdpunkt som avslutning på vårt besök på Praslin var båtturen till de obebodda grannöarna Cousin, Curieuse och St. Pierre.
Naturreservaten bjuder på en mångsidig och imponerande flora och fauna. På Cousin såg vi många hotade fågelarter och en havssköldpadda. Efter en rejäl grillmåltid korsade vi Curieuses gröna kullar, längs säregna mangroveskogar och förbi mäktiga krabbor i alla möjliga storlekar och färger. När vi kom fram till andra sidan ön välkomnades vi av de frigående jättesköldpaddorna från uppfödningsstationen där. Som avslutning på den härliga dagsutflykten tog vi på oss snorkel och simfenor och utforskade djupet vid St. Pierre. Även besöket i nationalparken Vallée de Mai mitt på ön var imponerande. Här finns en bevarad urskog med flera olika palmarter, däribland den berömda seychellpalmen med sin säregna kokosnöt, som bara förekommer här.
Seychellerna är definitivt värda en resa. Även den som bara har några få dagar till sitt förfogande får en fantastisk upplevelse. Naturen är tropiskt vacker och tack vare närheten till ekvatorn är vädret konstant varmt. När det regnar känns det som en behaglig svalka. Öarna är överskådliga och bjuder på fantastiska stränder som hämtade ur en bilderbok.
På de omgivande öarna frodas ett ursprungligt växt- och djurliv. Trots det är turismen på Seychellerna fortfarande relativt begränsad. Lokalbefolkningen är öppen och i regel mycket vänlig mot besökare. Det enda man behöver vänja sig vid är de ibland höga priserna på importerade varor. Det lönar sig också att hyra bil. Kollektivtrafiken är visserligen värd att prova, inte minst på grund av de skramliga bussarna och lokalbefolkningens spännande körstil. Men den som vill kunna ta sig runt efter mörkrets inbrott klarar sig knappast utan egen bil.
