Två veckor, tre öar – en drömsemester

”I början av 2018 började min man och jag leta efter ett resmål för vår höstsemester. Våra kriterier: behagligt klimat, varierade naturupplevelser, ett tryggt resmål, inga större hälsorisker, någorlunda överkomliga kostnader och sist men inte minst: Det skulle vara något nytt. Till slut föll valet på Seychellerna. Under mina efterforskningar hittade jag snabbt SeyVillas erbjudande om ö-hopping. Webbplatsens utformning och detaljerade information tilltalade mig, liksom det stora utbudet av boenden och den smidiga bokningsprocessen.

Vi valde de tre huvudöarna och flyget från München med Emirates, som vid den tidpunkten var relativt prisvärt och hade bekväma flygtider och god komfort ombord (A380).

Vi bokade även hela transferpaketet, som sköts av den lokala arrangören Creole Travel Services. Det visade sig vara utmärkt organiserat. Det fanns alltid kontaktpersoner på plats – lätta att känna igen på sina uniformer – vi fick information om respektive transfertider i förväg och alla medarbetare var mycket vänliga. På varje ö fanns vid behov någon från CTS tillgänglig som det var enkelt att kontakta via mobiltelefon eller WhatsApp. Vid två tillfällen var vår transfer till färjeterminalen 15 minuter sen, men vi kom ändå alltid fram i god tid.

Relativt kort före avresan fick vi veta att det pågick ett byggprojekt precis framför vårt valda boende på La Digue, och vi fick möjlighet att avboka stugan. Eftersom SeyVillas så sent inpå resan inte längre hade något boende som passade oss, kunde vi utan problem boka ett pensionat via en annan arrangör. Det integrerades sedan i resans övriga upplägg.

Mahé

På The Beach House fick vi ett mycket vänligt mottagande. Smekmånadsrummet har en rymlig terrass med utsikt mot havet, där vi gärna tillbringade tid. Där är det dock ofta ganska högljutt eftersom vägen alldeles intill är hårt trafikerad. Trådlöst internet fungerar utan problem. Frukosten var helt okej: en liten frukttallrik, 1–2 skivor rostat bröd, marmelad och någon äggrätt. Ta absolut med kraftiga ficklampor så att ni kan ta er fram någorlunda säkert på vägen utan trottoar efter mörkrets inbrott! En stor fördel med pensionatet är läget precis vid den ände av Beau Vallon-stranden som omges av pittoreska klippor. Till vår förvåning såg vi till och med en hel del fiskar när vi snorklade, trots att korallreven till största delen är döda, precis som på andra håll. Stranden var aldrig överfull och det fanns alltid skuggiga platser under mandelträden. Tack vare läget på västkusten kan man varje kväll se en underbar solnedgång. Man kan titta på när lokalbefolkningen spelar fotboll och tar i land fisk, och framåt kvällen brukar flyghundar hålla till bland träden.

Vi gjorde två upptäcktsfärder med buss. Hållplatserna ligger nära boendet och bussarna går relativt ofta på den här sträckan, cirka var 30:e minut. Priset är för närvarande 7 rupier, cirka 45 cent. Bussarna är ganska slitna och ofta fullsatta. Först åkte vi till Danzil och vandrade leden till Anse Major. Det är en mycket vacker sträcka som till största delen är lätt att gå. Med många fotostopp nådde vi målet efter cirka 90 minuter. På stranden finns en polis som håller ett öga på badgästerna och deras tillhörigheter. Tydligen har brottsligheten på öarna ökat under de senaste åren, framför allt på grund av växande narkotikamissbruk. Även boendeägarna uppmanade oss ofta att hålla uppsikt över våra saker och alltid stänga verandadörrarna. Personligen kände vi oss dock aldrig hotade.

Vid Anse Major går det bra att både simma och snorkla, men stranden är ganska välbesökt. På vägen tillbaka tog vi taxibåten, som gick en gång i timmen och kostade 200 rupier. Nästa dag gjorde vi en utflykt till Morne Blanc. Vi tog bussen till Victoria och bytte där, vid den stora busstationen, till linjen mot Port Launay. Den tar en till vandringens startpunkt vid Sanssouci Road. Eftersom bussen bara går varannan timme här bör man planera den korta vandringen så att man hinner med nästa buss tillbaka. Det borde inte vara något problem. Vi klarade de cirka 200 höjdmetrarna på knappt 40 minuter. Bra skor är ett måste. Utsikten från plattformen högst upp är verkligen vacker.

Utsikt från Morne Blanc På vägen tillbaka stötte vi på en cirka 1 meter lång orm, och jag var glad över att redan ha läst att det åtminstone på land (se längre ned!) inte finns några farliga djur på Seychellerna. En kväll åt vi på Baobab Pizzeria. Pizzorna var förvånansvärt goda, priserna låga och servicen mycket snabb. För den som vill laga egen mat finns det annars två små men jämförelsevis välsorterade butiker i närheten av pensionatet.

Praslin:

Här hade vi resans finaste boende, Villas du Voyageur. En ytterst välskött anläggning med bara två boendeenheter i en tropisk trädgård vid den vackraste delen av Anse Kerlan. För det mesta har man stranden helt för sig själv. Det går bra att simma här, även om vågorna ofta är rejäla. Varje kväll njöt vi av solnedgången med utsikt mot Cousin. Under vår resa var stora delar av Praslin svårt drabbade av illaluktande sjögräs som spolats upp, men Anse Kerlan hade klarat sig. Frukosten som serveras på verandan är mycket god. Det är extra roligt att besöka de fritt strövande jättesköldpaddorna på området och mata dem med fruktrester. Det är också alltid trevligt att småprata med ägarfamiljen.

På Praslin hade vi en hyrbil som levererades punktligt. Med tanke på tidigare erfarenheter av hyrbilsföretag hade vi tecknat alla försäkringar samt en självriskförsäkring från Hanse-Merkur. Våra utflykter på Praslin:

Fond Ferdinand: Mycket sevärt – den drygt 2 timmar långa guidade turen som ingår är mycket informativ, och det är imponerande att uppleva palmskogen med Coco de Mer. Efter vandringen upp genom dalen väntar en vacker utsikt över Praslins hamnbukt.

Utsikt från Fond Ferdinand Anse Lazio: Från busshållplatsen Mont Plaisir går en led som tog oss till drömstranden på cirka 40 minuter, en ganska svettig vandring. Längst till vänster finns en stor klippvik där man kan snorkla riktigt bra.

Klippformation på Curieuse Anse Georgette: Med ett tillträdeskort som Villas du Voyageur hade fått i egenskap av granne till Lemuria Resorts kunde vi gå genom golfområdet till stranden utan att boka i förväg. Där såg vi en grupp delfiner simma förbi. I övrigt tyckte vi att stranden var vacker, men inte överväldigande.

Båttur till Curieuse och St. Pierre: Ett måste! Vi valde taxibåten från Sagittarius (Côte d’Or, bredvid Hotel Paradise Sun) och var mer än nöjda. För 42 euro kunde vi själva bestämma hur mycket tid vi ville tillbringa på varje ö, och vi blev hämtade igen på utsatt tid. De fritt strövande Aldabra-jättesköldpaddorna är mycket imponerande djur som man kan komma riktigt nära här. Stigen genom mangroveskogen till Doctor’s House är också intressant. Här kan man se olika sorters krabbor och slamkrypare.

” Anse Lazio Snorklingen utanför St. Pierre tyckte vi mindre om på grund av alla människor.

La Digue:

Eftersom det byggs väldigt mycket på många håll här skulle jag rekommendera att ni vid bokningen ser till att inte få en livlig byggarbetsplats precis utanför dörren. Vårt pensionat låg lugnt och vi trivdes bra där, särskilt med tanke på prisvärdheten. Vi hyrde cyklar direkt av ägaren (100 rupier per dag).

Våra utflykter på La Digue:

Anse Source d'Argent: Union Estate öppnar redan klockan 7 på morgonen, och jag rekommenderar att ni är där då. Då kan ni verkligen njuta av stranden utan folkmassor.

Anse Source d'Argent Klippformationerna är verkligen sagolika. Vid lågvatten blir vattnet så grunt att det är svårt att simma och snorkla. Vid högvatten finns det en hel del att se under ytan. Vi upptäckte bland annat en havssköldpadda och en uppenbarligen vilsekommen, och inte helt ofarlig, drakfisk som patrullerade precis i bränningen.

Vi stannade hela dagen fram till solnedgången. För ett lätt lunchmål rekommenderas den lilla uteserveringen i början av stranden. Pannkakorna är utsökta och mycket prisvärda (50 rupier), gärna tillsammans med en färsk kokosnöt att dricka ur …

Cykel-/vandringstur till Anse Cocos:

Den kuperade vägen gör att man blir rejält svettig när man cyklar. Stränderna Grand Anse, Petite Anse & Anse Cocos är underbara att se med sitt turkosa vatten. Egentligen avråds man från att bada här på grund av de starka strömmarna. Trots det var det väldigt många som hoppade omkring i vågorna när vi var där. I den lilla lagunen längst bort på Anse Cocos går det däremot bra att bada utan risk. Leden till Anse Cocos är bitvis ganska brant, så ännu en gång förundrades jag över hur folk lyckades ta sig fram i flip-flops. I skogen fick vi syn på ett par seychellparadismonarker.

Anse Cocos Veuve Reserve: Ett litet naturreservat med informationscenter som alltid är öppet. Även här såg vi seychellparadismonarker. Snorklingstur till öarna Felicité, Sister och Coco Island Vi åkte på en halvdagstur med Nevis Ernesta för 55 euro, och den blev en av resans absoluta höjdpunkter. Sikten under vattnet utanför öarna är utmärkt. Höjdpunkten var en havssköldpadda som kunde lockas upp från havsbotten och som verkade nyfiket simma runt mitt i vår grupp. Den kom mycket nära innan den dök ner igen efter flera minuter.

Havssköldpadda I övrigt njöt vi varje kväll av solnedgången från Anse Severe. Det är också den bästa platsen för att se flyghundar på nära håll. Vid högvatten är klipporna längst till höger på stranden ett bra snorklingsområde.

Tillbaka på Mahé:

Eftersom vårt flyg hem avgick tidigt återvände vi till Mahé på resans näst sista dag. Boendet på Hotel La Roussette nära flygplatsen var helt okej och personalen mycket vänlig. Den närbelägna stranden Anse aux Pins var den enda nedgångna strand vi såg under resan. Därför tog vi bussen, som går ungefär var 20:e minut på den här sträckan, till Anse Royale cirka 5 km bort, vilket verkligen var värt besväret. Stranden var nästan tom, utmärkt för bad och hade fina platser i skuggan. Längst till vänster är det även värt att snorkla.

Sammantaget överträffade Seychellerna faktiskt våra förväntningar som resmål. Klimatet var mycket behagligt, naturen spektakulär och boendena bekväma. Ur hälsosynpunkt sägs det att man bör vara försiktig med myggbett på grund av risken för denguefeber. Trots No-Bite blev jag själv säkert stucken 20 gånger. Den möjliga inkubationstiden är snart över, och lyckligtvis har jag hittills inte fått några symtom.

Vi återvänder gärna hit någon gång. Även SeyVillas som researrangör levde helt upp till våra förväntningar.