En dröm som går att förverkliga även med barn

Sedan några veckor tillbaka är vi nu hemma i Tyskland igen och tänker mer än gärna tillbaka på vår resa till Seychellerna. Vi, det är min kära fru, våra två små pojkar och pappa, alltså jag. Jag vill gärna låta er ta del av vår resa.

Före resan

Hur började det hela? Jo, 2014 gifte vi oss och redan då ville vi resa till Seychellerna. Många reportage i tidningar och på tv hade fått oss att se det som det ultimata drömresmålet. Men ibland tar livet en annan vändning, och vår äldste son tillkännagav oväntat sin ankomst. En underbar händelse, men resan sköts upp och föll i glömska. När vår yngste sedan föddes 2017 väcktes längtan efter Seychellerna till liv igen. Vi funderade länge på om en så lång resa till tropikerna var rimlig för så små barn. För att säga det direkt: Absolut! I början av 2018, ett år före resan, surfade jag därför flitigt på nätet och hittade SeyVillas mer eller mindre av en slump. Sagt och gjort – jag tittade runt på den välgjorda webbplatsen, satte ihop en resa och var klar. Var det allt? Inte alls. Jag var inte helt nöjd, så jag ringde snabbt till SeyVillas och kom i kontakt med Lisa. Jag måste säga att jag var imponerad. Lisa satte ihop en drömresa efter våra önskemål, vilket vi kunde konstatera i efterhand. Hon tog hänsyn till vartenda litet önskemål, och allt besvarades tålmodigt, kunnigt och till vår fulla belåtenhet. Till slut bokade vi resan till januari 2019. Vi behövde verkligen inte ta hand om någonting och var efteråt också tacksamma över att vi hade bokat transferpaketet. ”Ska ni åka till Seychellerna under regnperioden?” Hur många gånger fick jag inte höra det i förväg. Men även här kom alla farhågor på skam. Ja, det regnade. Ibland regnade det kraftigt, men bara kortvarigt och endast under två dagar. I övrigt var det strålande sol och ren lycka. Låt er alltså inte avskräckas eller få humöret förstört av att resa till Seychellerna i januari, även om det förstås finns årstider då det definitivt är torrare. Vädergudarna kan man ändå inte påverka.

Men i djungellägret

Nu bär det av … adjö, kalla Tyskland!

I början av januari gav vi oss alltså i väg med mycket bagage och hela familjen, från Düsseldorf via Dubai till Mahé med Emirates. Vi var väldigt tacksamma över att vi hade valt en mellanlandning, eftersom vi alla fick möjlighet att sträcka ordentligt på benen. Dessutom lockade den imponerande flygplatsen oss till ett och annat spontanköp. Semestern hade alltså börjat redan under resan dit, inte minst eftersom Emirates verkligen erbjöd förstklassig service, särskilt för barnen. Det blev aldrig tråkigt, och vår största farhåga – att pojkarna skulle gnälla och skrika under den långa flygresan – kom helt på skam. Det fanns helt enkelt för mycket för de små att göra ombord: äta, dricka, leka med de fina presenterna från Emirates, charma flygvärdinnorna och även sova. Det var verkligen mycket mer avkopplande än vi hade föreställt oss. Tidigt på morgonen anlände vi sedan till Mahé och blev nästan överväldigade av morgonsolen och den riktigt varma temperaturen. På med shorts och flip-flops och rakt in i äventyret!

Från Mahé fortsatte vi sedan med ett inrikesflyg till Praslin. Incheckningen skedde i ett otroligt lugnt tempo. Seychelloisernas lugn och avslappnade sätt, som till en början roade oss stressade tyskar, smittade genast av sig. Flygresan med AirSeychelles lilla Twin Fokker var verkligen en höjdpunkt! Barnen kunde titta in i cockpit i det lilla planet, och vi var helt tagna av Seychellernas skönhet, som vi bara kunde ana ”ovanifrån”. Tyvärr gick turen alldeles för fort, men efter den långa och ansträngande resan sparade vi åtminstone lite restid. När vi kom fram till Praslin fortsatte vi med Cat Rose till vårt första semesterstopp: La Digue och Cabanes des Anges. Äntligen framme i paradiset!

La Digue … där är ni ju!

De första intrycken överväldigade oss fullständigt. Paradisiskt fågelkvitter, den turkosfärgade Indiska oceanen, helt otroliga granitformationer, tät grönska vart man än såg samt väldoftande och vackra blommor och växter som för alltid har etsat sig fast i vårt minne. Cabanes des Anges visade sig vara en riktig pärla, lite undangömd men med ett absolut toppläge – både i förhållande till stränderna och öns centrum.

Bekväm säng på Cabanes des Anges Det fanns dessutom en livsmedelsbutik praktiskt taget runt hörnet, vilket förstås är otroligt smidigt när man bor med självhushåll. Vi möttes av en mycket fint iordningställd och ren lägenhet, som verkligen var både välutrustad och kärleksfullt inredd. Direkt från den stora balkongen kunde vi beundra den lilla men fina simbassängen och den välskötta trädgården. Först stupade vi dödströtta i säng och tog en tupplur. Sedan avslutade vi ankomstdagen med ett kort besök vid simbassängen, en god hemlagad middag och en Takamaka på balkongen.

Nästa morgon och under de följande dagarna väcktes vi alltid av solsken och en god frukost som väntade på oss på boendet. Vi hyrde genast cyklar med barnstolar på plats för att kunna ta oss runt på La Digue och upptäcka ön.

Klippformation vid Anse Source d'Argent

Sköldisar och fler intryck

Ganska snabbt hittade vi de stränder på La Digue som enligt oss passade bäst för barnen. Den världsberömda Anse Source d'Argent med sina sagolika granitformationer och Anse Severé. Båda stränderna var särskilt barnvänliga. Det var långgrunt tack vare revet utanför och fanns gott om plats för lek och skoj. Det fanns också tillräckligt med skuggiga platser kantade av palmer där man kunde komma undan solen en stund. Våra pojkar älskade det kristallklara, badkarsvarma vattnet och de enorma och varierande fiskarna som gick att beskåda. Vid Anse Severe fick vi efter en kort cykeltur genom La Digue för första gången se två fritt strövande jättesköldpaddor som tog upp hela cykelvägen. Djurens lugn och sävliga sätt är fascinerande nog i sig, men att dessutom få röra vid dem var helt fantastiskt. Det var för övrigt en av anledningarna till att vår äldste son hade sett så mycket fram emot semestern redan på förhand. ”Sköldisar”, som han kallar dem, är tillsammans med hajar hans favoritdjur. Något personligt möte med de sistnämnda fick vi inte, och ärligt talat var jag inte särskilt ledsen över det. Vid Anse Source D´Argent unnade vi oss en härligt törstsläckande kokosnöt, medan jag efter cykelturerna gärna drack min Seybrew på Takamaka Café, med en fantastisk utsikt över Anse Severé.

Kokosnöt på stranden Även kulinariskt fick vi vårt lystmäte på La Digue. Det var inte alltid lätt att välja bland alla hämtställen, dels för att utbudet var så stort, dels för att några ställen hade semesterstängt. Det gjorde oss inte särskilt ledsna, för på så sätt tog vi oss runt en stor del av ön. Vi tyckte särskilt mycket om curryrätterna på Mi Mums Take Away, som dessutom serverades väldigt fint upplagda till ett mycket rimligt pris. För killarna fick det förstås ibland bli något från den ”onyttiga” avdelningen. Pommes frites och liknande gick alltid hem! Även en klassisk pizza hittade då och då någon som ville ha den. Men så är det ju: Det var trots allt semester, och vi hade alla roligt. Jag skulle kunna berätta om La Digue i timmar. Ön är så förtrollande och sprudlande livlig, men samtidigt så hemtrevlig och familjär. Vi hade det helt underbart, från boendet till öns fantastiska skönhet. Hittills hade allt helt enkelt varit perfekt, och veckan flög förbi.

Svalkande bad vid Anse Severe

Regn? Absolut, men bara kortvarigt och varmt. Dags att byta ö.

Dagen då vi skulle ”byta ö” fick vi uppleva vår första tropiska regndag. Regnet vräkte ner, men åtminstone förlorade vi ingen dag på grund av det, eftersom vi ändå hade 3 färjeturer framför oss och skulle vara på resande fot. Det kraftiga regnet gjorde havet ordentligt oroligt, så resorna med Cat Rose och Cat Cocos blev ganska gungiga. Men tydligen är vi alla sjövana, för ingen av oss mådde illa – tvärtom. Vår yngste föredrog att ta en tupplur. Han måste ha känt sig som om han låg i en vagga. Jag oroade mig för hur vi skulle klara bytet på Praslin och sedan på Mahé med allt bagage och våra två killar. Även här var jag återigen väldigt glad över att ha bokat transfer och allt annat i förväg. Creole Travel tog hand om allt, och det fungerade perfekt och helt utan problem. Efter en vecka på La Digue hade vi på något sätt redan varvat ner så mycket att nästan ingenting längre hade kunnat stressa oss. På Mahé kom vi sedan fram till färjeterminalen i Bel Ombre för att resa vidare till vårt andra resmål: ön Silhouette och Hilton Labriz Resort & Spa. Redan i Bel Ombre blev vi mottagna som kungligheter: Vi fick svala handdukar och drycker, någon tog hand om vårt bagage och den lilla båten, som vi nästan hade helt för oss själva, tuffade tryggt i väg med oss mot Silhouette.

Välkomna till Hilton Labriz

Regn? Välkomna till Edens lustgård. Eller är det kanske inspelningsplatsen för Jurassic Park? .

Jag kommer aldrig att glömma synen av Silhouette. Det var som att landa i paradiset. Eller mitt i filmen Jurassic Park, eller i något mystiskt djungelläger hos en tysk reklamfinansierad tv-kanal. Framför oss reste sig det mäktiga Mount Dauban, omgivet av regnskog. Vi hade trott att inget kunde överträffa La Digue, men där hade vi fel. På Silhouette gick tiden i en helt annan takt. Det var otroligt lugnt och nästan inga människor syntes till. Vi kördes sedan med en golfbil till vår trädgårdsvilla, där vår rumsansvarige tog emot oss mycket varmt. Trädgårdsvillans inredning och utrustning var verkligen fantastisk. En enorm säng för mamma och pappa, en bekväm soffa som bäddats om till säng åt vår äldste, en babysäng åt vår lille, en Nespressomaskin med kapslar på rummet, kostnadsfria vattenflaskor och, till vår stora förvåning, två mjuka sköldpaddor från Hilton till killarna. Begeistringen var enorm! Medan killarna entusiastiskt kastade sig över sina nya familjemedlemmar fortsatte vi att se oss omkring och blev väldigt förtjusta i utomhusduschen och det fina fristående badkaret. Balkongen med sina gedigna solsängar i trä utlovade också underbara och avkopplande dagar. Det var gott om avstånd till grannvillorna, så vi fick verkligen bästa tänkbara avskildhet och lugn. Från rummet var det bara ett stenkast till den sagolika stranden. Stränder är förstås alltid en smaksak, men stranden framför Hilton överträffade alla stränder vi tidigare hade sett. Den var vidsträckt, vattnet var turkost och kristallklart, och vi var till stor del ensamma trots att resorten var nästan fullbokad. Killarna kunde leka och busa tills de stupade, medan vi bara kopplade av i en av hängmattorna. Det underbara poolområdet föll oss också helt i smaken och gav välbehövlig svalka, eftersom Indiska oceanen med sina nästan 29 grader kändes riktigt varm i jämförelse. Även maten fick våra hjärtan att slå lite snabbare. Omsorgsfullt ordnade temakvällar och matlagning inför gästerna på kvällarna, med ett ofattbart stort urval, samt en fantastisk och generös frukostbuffé gav oss gott om energi för dagen. Den här veckan valde vi medvetet bort en massa aktiviteter och utforskade i lugn och ro den drömlika resorten med alla dess färgstarka sidor, samtidigt som vi bara kopplade av på djupet. Hotellpersonalen såg till att vi inte saknade någonting och tog med stort engagemang hand om alla våra små funderingar och behov. Våra barn välkomnades överallt med öppna armar och blev lika kärleksfullt omhändertagna. Allt stämde alltså och överträffade våra förväntningar med råge. Den som söker avkoppling och lugn i kombination med ett lyxigt boende, fantastisk mat och en sagolikt vacker, naturskyddad ö bör definitivt besöka Hilton Labriz. Bilderna jag delar med er talar för sig själva.

Även den vackraste semestern tar en dag slut

På avresedagen regnade det återigen – hör och häpna. Man kunde nästan tro att himlen började gråta varje gång vi lämnade en ö, och den här gången alltså Seychellerna. Överlyckliga över alla intryck, men samtidigt djupt sorgsna, reste vi tillbaka till Tyskland. Vi kommer säkert att leva länge på alla våra upplevelser. En sak är säker för oss: Någon gång återvänder vi till Seychellerna, och då blir det återigen med SeyVillas. Vi vill tacka er alldeles särskilt! Resan var oförglömlig, från rådgivningen ända fram till slutet. Allt var perfekt samordnat och mycket välorganiserat. Och till sist, om ni undrar: Seychellerna med små barn? Mitt svar är: Absolut, ni kommer inte att ångra er! Våra söner vill redan nu helst åka tillbaka till ”Sköldis och hans vänner”.