Familjens resedagbok
Första dagen
Jag, min fru och våra två barn på 6 och 8 år landar på Seychellerna klockan 08.00, trötta efter den långa resan men ivriga att kasta oss i Indiska oceanens underbara vatten.
Vi reste med Etihad utan några som helst problem, med avresa från Venedig och mellanlandning i Abu Dhabi, tyvärr i 6 timmar.
Den effektiva biluthyrningen på flygplatsen i Victoria lämnar snabbt över vår småbil, en praktiskt taget ny Hyundai i10, som vi kör till vårt boende La Fontaine Holiday Apartments and Villas i närheten av Beau Vallon.
Lägenheten är rymlig, fin och ren och drivs av mycket vänlig och effektiv personal. Vi lämnar väskorna och bestämmer oss för att ta det lugnt den första dagen. Efter 2 minuter med bil är vi framme vid stranden Beau Vallon. Trots att det är Seychellernas mest välbesökta strand och dessutom söndag är omgivningarna förtrollande, och lokalbefolkningens närvaro gör platsen mycket livlig och genuin.
Andra dagen
Vi tar bilen och beger oss mot västkusten och Baie Ternay. Inlandet mellan Victoria och Port Glaud är en explosion av tät tropisk växtlighet, medan kustvägen från Port Glaud till Baie Ternay bjuder på den ena förtrollande utsikten efter den andra över breda, nästan folktomma stränder, inte minst tack vare morgonens lågvatten.
Baie Ternay når man till fots via en asfalterad stig kantad av hela kolonier av krabbor – ”roligt” för både vuxna och barn. I bukten går det bra att snorkla även med barn. Särskilt fascinerande är det att se rockorna, fiskarna som hoppar upp ur vattnet och stimmen av småfiskar som ”dansar”.
Vi äter fisk till lunch från ett riktigt bra takeaway-ställe längs vägen (360 SR = cirka 22,50 € för fyra personer) och tillbringar eftermiddagen med snorkling och lek i vågorna vid Anse Louis.
Tredje dagen
Vi utforskar kusten norr om Beau Vallon med bil, ända upp till Northeast Point. Vägen följer havet och är som vanligt glest trafikerad. Vi bestämmer oss för att köra långsamt med nedvevade fönster och njuta av naturens skådespel.
Sedan väljer vi den nästan folktomma stranden Glacis Beach för ett morgondopp och upptäcker till vår stora glädje att vi har hamnat i ett utmärkt område för snorkling. Klipporna och korallerna skapar en idealisk havsbotten för de typiska färggranna revfiskarna, som finns här i stort antal och även i imponerande storlekar.
Vi äter en köttlunch från takeaway-stället i Glacis (290 Rs = cirka 18 € för fyra personer) och tillbringar eftermiddagen med att leka i vågorna vid Beau Vallon.
Fjärde dagen
Vi kör längs hela östkusten och njuter av lågvattenståndets dagliga morgonskådespel, då stränderna är bredare och havet lugnare. Vi beger oss till Anse Takamaka, som bara kan beskrivas med ett enda ord: perfekt.
Det blir förstås snorkling med barnen, varvat med en lång promenad bort till granitklipporna som ramar in strandens norra del. Det är en fantastisk upplevelse att simma med örnrockor bara några steg från stranden.
Vi äter en god men dyrare lunch än normalt från takeaway-stället i Takamaka, särskilt med tanke på att seychellierna fick betala 40 % mindre. Lunchen äter vi på närliggande Anse Soleil, en mycket vacker strand, men inte riktigt i samma klass som den förra.
Femte dagen
Vi bestämmer oss för att besöka Victoria medan vi väntar på flyget klockan 16.35 som ska ta oss till Praslin. Huvudstaden är en liten men livlig stad. Vi besöker den täckta marknaden på Market Street där man, precis som på alla riktiga marknader, slås av försäljarnas rop, färgerna på frukten och kläderna som säljs och framför allt dofterna, inte minst av fisk och kryddor.
Vi fortsätter sedan promenaden längs stadens huvudgator, men det dröjer inte länge innan hungern och värmen besegrar oss och vi nästan av en slump söker skydd på den lilla italienska restaurangen ”Taste of Italy” på Market Street. Även om vi alltid föredrar det lokala köket måste jag erkänna att spaghettin med tonfisk och pizzan margherita var utmärkta (cirka 30 € för fyra personer).
På eftermiddagen lämnar vi tillbaka bilen på flygplatsen utan några problem. Sedan väntar vi på vårt flyg, som avgår cirka 30 minuter försenat. Flygturen med det lilla propellerplanet med 21 platser är något man måste uppleva – barnen kommer att älska det, och de vuxna kommer knappast att ångra att de inte tog båten, eftersom havet inte direkt verkar utlova någon idyllisk överfart.
När vi anländer till Praslin står vår småbil, en Kia Picanto, punktligt och väntar på oss. Med den tar vi oss på cirka 30 minuter till Sea View Lodge på andra sidan ön, vid Anse Possession.
Lägenheten var underbar och precis som vi hade föreställt oss. Det visade sig vara ett mycket bra beslut att redan hemifrån Italien beställa middag från Sea View Lodge för den här resdagen. En typisk kreolsk middag med fisk till de vuxna och kyckling till barnen levererades direkt till terrassen på vår lilla villa, cirka 15 meter från stranden. Portionerna var så generösa att det även räckte till lunch nästa dag! Som pricken över i fick vi dessutom fyra rejäla glassportioner.
Först den sista dagen upptäckte vi att middagen hade kostat 100 €. Det var ingen orimlig summa, men mer än vi hade väntat oss eftersom det stod i vår guidebok att den kostade 15 € per person.
Sjätte dagen
Vi tar bilen och beger oss till Anse Lazio. Stranden är fantastisk och snorklingen vid klipporna som ramar in bukten är underbar. Stranden är ännu härligare tidigt på morgonen, innan antalet turister börjar öka.
Vi äter lunch i vår lägenhet, som ligger några kilometer från Anse Lazio, och åker sedan till hamnen i Baie Sainte Anne för att kontrollera tider och priser för båtarna till La Digue. Resten av eftermiddagen tillbringar vi vid Anse Possession, med promenader längs stranden och bad i det varma, spegelblanka vattnet.
Sjunde dagen
Eftersom det är mycket molnigt bestämmer vi oss för att utforska Vallée de Mai i stället för att åka till La Digue. Vi väljer en guidad tur på italienska (10 € per person, gratis för barnen, knappt 2 timmar), vilket är mycket givande för att förstå parkens flora, fauna och historia. Guiden Vincenzo visar sig vara mycket kunnig, och barnen lär sig mycket om öarnas natur samtidigt som de har roligt. Efter den guidade turen finns det möjlighet att fortsätta vandra runt i parken på egen hand, nu med alla kunskaper från rundturen i bagaget. Vi bestämmer oss dock för att lämna parken och äta vår medhavda lunch vid Anse Consolation.
Sedan fortsätter vi att utforska sydkusten med bil, ända till Anse Citron, där vi bestämmer oss för att promenera längs stranden. Passagerna mellan granitklipporna som ramar in stranden är riktigt roliga – även om mötet med en stor krabba skrämmer våra små en aning.
Vi avslutar dagen vid Anse Volbert (Cote d'Or), som alltid är lika fascinerande med sitt turkosa vatten, även när det är molnigt. Här förhandlar vi med några lokala killar (som de flesta turister gör) om nästa dags båttur till Curieuse Island och St. Pierre Islet, inklusive lunch (totalt 110 € för 2 vuxna och 2 barn). Regnig kväll och natt.
Åttonde dagen
Regnet tidigt på morgonen gör att vi kommer iväg 30 minuter för sent. Vid 10-tiden lämnar vi så Anse Volbert med kurs mot Curieuse Island.
Utflyktens första stopp är vid sköldpaddornas avelscentrum, där vi går runt på egen hand eftersom det inte erbjuds några guidade turer. Att möta dessa enorma reptiler är verkligen en stark upplevelse för både vuxna och barn: man får förmånen att stå inför majestätiska och fridsamma urtidsvarelser – uråldriga och unika.
Efter att ha bevittnat en parning och ”räddat” en jättesköldpadda som hade hamnat på rygg, ger vi oss, nu när solen åter visar sig, ut på den drygt 1 timme långa leden till Anse José, där en grillunch väntar på oss. Promenaden visar sig vara mycket trevlig: den går genom ett vilt kustområde med tät mangrove och mängder av krabbor och eremitkräftor i alla storlekar. Här får man den sällsynta möjligheten att vara helt ensam mitt i en (nästan) orörd natur.
Grillunchen är utsökt och riklig, därefter blir det vila på stranden (äntligen i solen) och sedan snorkling vid St. Pierre Islet. Snorklingen är inte särskilt imponerande och havet är måttligt vågigt, men utöver de vanliga revfiskarna möter vi 2 stora fladdermusfiskar som håller till under båten.
Utflykten är på det hela taget mycket trevlig, inte minst tack vare att vädret är betydligt bättre än morgonen först gav sken av. Hela familjen uppskattar särskilt promenaden längs kusten. Regnig kväll och natt.
Nionde dagen
Efter den positiva upplevelsen dagen före anlitar vi samma lokala killar vid Anse Volbert för båttransfer och cykelhyra på La Digue (totalt 100 € för 2 vuxna och 2 barn; lunch ingår inte i priset, så vi bestämmer oss för att ta med smörgåsar hemifrån).
Före avfärden, på stranden vid Anse Volbert, bevittnar vi flera gräl mellan lokalborna som arrangerar utflykterna. Det verkar uppenbarligen finnas problem med organisationen och fördelningen av båtarna. Mycket riktigt dröjer det bara några minuter innan vi befinner oss som ”för många turister i en alldeles för liten båt” mitt ute på ett vågigt hav, på väg mot La Digue.
Halvvägs slutar en av de 2 motorerna (100 kW vardera) att fungera. Vår ”kapten” överlåter tillfälligt styrningen till en av turisterna ombord (!?!) och går akterut för att försöka starta den trasiga motorn manuellt. Vid ett tillfälle stänger han även av den enda motorn som fortfarande fungerar, och vi befinner oss återigen som ”för många turister i en alldeles för liten båt”, stillastående mitt ute på ett vågigt hav. Efter några oändligt långa minuter av spänning och upprepade startförsök går den motor som hade stannat i gång igen, och därefter startas även den tillfälligt avstängda motorn. Vi fortsätter mot La Digue, dit vi anländer cirka 25 minuter efter avfärden från Praslin.
På La Digue lämnar vår båts ”kapten” över vår del av betalningen till cykeluthyraren, som genast erbjuder oss ett stort urval av mycket välanvända och halvt fallfärdiga cyklar, men de fungerar ändå tillräckligt bra för att utforska ön. Turisterna som åkte i samma båt som vi och hade lämnat hela betalningen (båtresa och cykel) till arrangören på Praslin tvingas däremot, till sin stora irritation, betala cykelhyran på nytt (100 SR per cykel) på La Digue.
På ön bestämmer vi oss för att ta det lugnt och njuter av cykelturen längs La Passes fridfulla vägar och genom Union Estate fram till den legendariska stranden Anse Source d'Argent. Här trivs vi så bra att vi bestämmer oss för att stanna hela dagen. Vi är medvetna om att vi därmed inte får se resten av ön, men känner oss lyckliga och avslappnade inför det magnifika landskapet av klippor, växtlighet och hav som breder ut sig framför oss.
I hamnen i La Passe klockan 17.30, cirka 30 minuter försenade, återser vi vår båt med en ny besättning. Den består den här gången av 2 mer erfarna personer som försäkrar oss om att motorn är lagad. Bortsett från en improviserad bensinpåfyllning mitt ute till havs blir återresan mindre komplicerad än ditresan – nästan trevlig. Så här i efterhand hade överfarten kanske blivit dyrare men definitivt mindre äventyrlig och samtidigt bekvämare om vi hade rest med de officiella rederierna från Baie Sainte Anne.
Tionde och elfte dagen
Efter 2 dagar med båtutflykter unnar vi oss 2 dagar vid havet på Praslin, innan den fruktade avresedagen till Italien är här.
På morgonen försöker vi ta oss till Anse Lazio, som hamnar på vår helt personliga prispall över resans vackraste stränder, tillsammans med Anse Takamaka (den på Mahé) och Anse Source d’Argent (på La Digue). Tyvärr är vågorna vid Anse Lazio ganska höga, vilket gör det svårt även för vuxna att ta sig ut i vattnet och lämnar mycket lite torr strand kvar.
Vi beger oss därför till den närliggande Anse Takamaka. Stranden skyddas av några klippformationer som bildar små öar nära land. Man kan nå dem genom att vada genom vattnet, och de är perfekta för barnen att utforska. När vi snorklar här får vi dessutom syn på en skorpionfisk.På eftermiddagen har havet lugnat sig något, så vi bestämmer oss för att återvända till Anse Lazio och leka i de kraftiga vågorna i ett par timmar. Till middag äter vi pizza (helt okej) på Gelateria De Luca vid Anse Volbert.
Den sista semesterdagen tillbringar vi återigen vid Anse Lazio. Vågorna är mindre än dagen före och därför ännu roligare. Det är synd att vattnet är grumligt på grund av vågorna just den dagen, eftersom snorklingen bland klipporna vid Anse Lazio verkligen inte får missas. Vi äter en god lunch på strandrestaurangen ”Le Chevalier” (den som ligger längst västerut, längst från parkeringen) och middag i vår lägenhet.
Tolfte dagen
Vi åker upp till området Zimbabwe för att ta farväl av ön från ovan och gör sedan vår sista bilresa mot flygplatsen.
När vi lämnar tillbaka bilen förstör biluthyrningsföretaget Bliss Car Hire sitt rykte genom att kräva oss på 500 Rp (cirka 30 €), eftersom de anser att bilen behöver extra invändig rengöring på grund av sand. Det finns egentligen väldigt lite sand i bilen (vi tar foton som bevis), så vi ”låtsasbråkar” i cirka 10 minuter och ger dem till slut 300 Rp, med löftet att vi ska såga dem i recensioner på internet … vilket är precis vad vi nu gör.
Till sist följer 3 flygningar under samma dag: Praslin–Mahé, Mahé–Abu Dhabi och Abu Dhabi–Venedig. Det blir en lång resa, där det enda verkliga problemet är insikten om att en semester som vi inte kommer att glömma i första taget är över.