Drömöar i Indiska oceanen

Vår resa började på ön Praslin. Bara färjeturen från Mahé var en höjdpunkt. När vi kom fram till Praslin tog vi en taxi till vårt boende vid Grand‘ Anse på öns västra sida. Under de följande dagarna besökte vi drömlika stränder som Anse Gorgette och Anse Lazio, där det trots strändernas popularitet inte alls var tal om någon massturism. Vi promenerade också längs vikarna. Särskilt Cote D’Or på öns östra sida är otroligt vacker vid solnedgången. Vid högvatten bör man bara tänka på att stränderna blir ganska smala, men man går ju ändå barfota. Förutom vita stränder och turkost vatten har Praslin även en fantastisk växtlighet. Under en vandring genom Fond Ferdinand, ett insidertips från våra värdar, berättade en guide om alla möjliga växter, bland annat vanilj, kanel och naturligtvis Coco de Mer-palmer. Vandringen avslutades på ett ”berg” med en storslagen utsikt över ön.

En annan höjdpunkt under vistelsen på Praslin var en utflykt till grannön Curieuse. På vägen dit besökte vi underbara korallrev, där vi inte bara såg fiskar i regnbågens alla färger utan även havssköldpaddor. På själva Curieuse välkomnades vi av de väldiga aldabrasköldpaddorna. De urtidsliknande djuren lät sig mer än gärna bli kliade på halsen och matade med färgglada blommor.

Vårt nästa stopp var den lilla ön La Digue. Här fanns det nästan inga bilar, men desto fler cyklar. En dag hyrde vi cyklar för att utforska öns alla hörn. Resten av dagarna vandrade vi till vikarna som inte gick att nå med cykel. Vi tyckte särskilt mycket om Anse Cocos.

Där tillbringade vi en hel dag alldeles ensamma, trots att stranden inte direkt är liten. Vågorna var visserligen så kraftiga att det inte var lämpligt att bada, men längst bort i viken fanns en sorts naturlig bassäng, omgiven av granitklippor, där man kunde svalka sig ordentligt. En av Seychellernas vackraste stränder, Anse Source d’Argent, ligger också på La Digue. Stranden var verkligen precis lika vacker som på vykorten, men det kostade några euro att komma in och med Seychellernas mått mätt var den ganska välbesökt. Trots det var den mer än värd ett besök.

Det sista stoppet på vår ö-hoppningsresa var huvudön Mahé. Vårt boende låg vid Beau Vallon, öns bäst utbyggda turistområde. Där fanns det gott om vattensportaktiviteter. Arrangörerna försökte dock inte alls pressa en att delta, vilket var helt annorlunda än vad vi exempelvis hade upplevt i Tunisien.

Beau Vallon var en välbesökt men flera kilometer lång strand, så inte heller här kunde man tala om någon massturism. Under vårt besök hölls en segelregatta där, vilket lockade många lokalbor och innebar att det fanns mängder av stånd med mat och dryck, ungefär som på en tysk folkfest. Även på Mahé kunde man göra fantastiska vandringar. Den kanske mest imponerande vandringen vi gjorde började direkt vid Beau Vallon och gick genom Baie Terney Marine National Park. Leden längs kusten bjöd på enastående utsikter över det turkosblå vattnet, och i de små vikarna kunde man utforska fantastiska rev alldeles utanför kusten. I Bai Terney, där vattnet uppskattningsvis var 27 °C varmt, kunde man se mantor. Lokalbor berättade att man med lite tur även kunde få syn på delfiner där och valhajar lite längre ut. Tyvärr hade vi inte den turen, men utflykten var ändå helt fantastisk. La Digue, Anse Cooc

På alla tre öarna hade vi mycket trevliga boenden och otroligt vänliga och hjälpsamma värdar. Samma adjektiv kan för övrigt användas för att beskriva alla andra seychellier vi träffade. På boendena fick vi alltid frukost med utsökta lokala specialiteter, exempelvis inhemska frukter och pommes frites gjorda av den så kallade brödfrukten. På kvällarna åt vi nästan alltid på något av de utmärkta avhämtningsställena. Maten där var mycket prisvärd och smakade fantastiskt. Vanligtvis fanns det flera olika curryrätter att välja mellan, men det gick också enkelt att få tag på pizza eller grillade smörgåsar.

Vi hyrde inte bil på någon av öarna, trots att vår reseguide starkt rekommenderade det på Mahé och Praslin. På båda öarna kunde man ta sig överallt mycket billigt med buss, för cirka 0,50 euro per resa. Bussarna går så länge det är ljust, men man behöver ha lite tålamod eftersom de inte alltid går helt regelbundet. Det kan alltså hända att man får vänta i 20 minuter.

Allt som allt är Seychellerna definitivt värda en resa. Om vi åker tillbaka kommer vi dock att tillbringa mer tid på Praslin och La Digue och mindre tid på Mahé. De två mindre öarna kändes betydligt mer genuina och avkopplade. Dessutom tyckte vi att vädret på Mahé verkade mycket regnigare än på de båda andra öarna.